Färdighetsträning i grupp stärker ungdomar med ADHD

– Psykosociala insatser rekommenderas och efterfrågas för ungdomar med ADHD, men evidensen för sådana insatser är fortfarande bristfällig. Det finns ett behov av ökad kunskap om hur vi på bästa sätt kan stötta och hjälpa dessa patienter, säger Jenny Meyer, psykolog på neuropsykiatriska enheten inom barn- och ungdomspsykiatrin vid Akademiska sjukhuset och doktorand vid institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet.
Just nu genomför hon en multicenterstudie tillsammans med forskningsledare docent Johan Isaksson, där närmare 200 ungdomar mellan 15-18 år med ADHD-diagnos deltagit. Hälften av ungdomarna har deltagit i gruppbaserad färdighetsträning baserad på dialektisk beteendeterapi (DBT) och hälften har deltagit i en psykoedukativ gruppbehandling där färdigheter hämtat från DBT inte ingår. Studien finansieras delvis av Region Uppsalas riktade forskningsmedel.
Syftet med den randomiserade kontrollerade RCT- studien, som beräknas vara klar 2022, är att utvärdera behandlingens effekter på ADHD-symtom, psykiatriska symtom, funktion, färdigheter i medveten närvaro och livskvalitet, samt undersöka huruvida behandlingen accepteras och uppskattas av deltagarna.
– Vår förhoppning är att den gruppbaserad färdighetsträningen kan bidra till symtomlindring, samt öka ungdomarnas förmåga att hantera olika svårigheter och därigenom fungera bättre i vardagen, berättar Jenny Meyer.
I den kvalitativa delen av studien fick ungdomarna själva berätta om sina upplevelser av att delta i den gruppbaserade färdighetsträningen. Enligt Jenny Meyer upplevde man att gruppmötet bidrog till en känsla av gemenskap och samhörighet och att det var givande att utbyta erfarenheter och tips med varandra. Behandlingen associerades med ökad kunskap, förståelse och acceptans för sin diagnos och sig själv. Många beskrev även en rad positiva förändringar i måendet samt konkreta beteendeförändringar som exempelvis mindre konflikter i nära relationer, lättare att ta tag i uppgifter samt ökad förmåga att styra sin uppmärksamhet. Det framkom också att mer aktiva behandlingsmoment som övningar och diskussioner var uppskattade och det var även något som flera önskade få mer av.
– Resultaten från vår kvalitativa studie tyder på att psykologisk behandling i grupp kan vara en meningsfull insats för ungdomar med ADHD, berättar Jenny Meyer.
För mer information/intervju, kontakta:
Jenny Meyer, psykolog inom neuropsykiatriska enheten/BUP, Akademiska sjukhuset, doktorand vid institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet. e-post: jenny.meyer@neuro.uu.se
FAKTA: RCT-studien steg för steg
- Inkluderar 184 ungdomar i 15-18 år med diagnosen ADHD/ADD eller ADHD UNS. Samtliga var patienter inom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) i sju regioner.
- Deltagarna deltog antingen i en strukturerad färdighetsträningsgrupp baserad på dialektisk beteendeterapi (DBT) eller en aktiv kontrollgrupp med fokus på psykoedukation.
- Den strukturerade färdighetsträningsgruppen består av 14 träffar där man dels jobbar med undervisning och samtal kring ADHD och relaterade svårigheter samt strategier för hur svårigheter kan hanteras. I behandlingen ingår även praktisk övning av DBT-baserade färdigheter som medveten närvaro, acceptans, beteendeanalys och sociala färdigheter.
- Den psykoedukativa kontrollgruppen består av tre träffar och här ligger fokus på att undervisa och samtala kring ADHD samt övning av strategier för att hantera svårigheter. I kontrollgruppen ingår inga DBT-färdigheter.
- Behandlingarna genomfördes på de lokala BUP-mottagningarna av behandlande personal som fått utbildning i respektive behandlingsmetod.
- Utfallsmåtten bestod av en rad olika symtomskattningar som genomfördes genom självskattning och föräldraskattning före behandlingsstart, två veckor efter samt ett halvår efter att behandlingen avslutats.
- I den kvalitativa studien tillfrågades ungdomar som genomfört den strukturerade färdighetsträningen om att delta i semistrukturerade intervjuer och totalt 20 ungdomar deltog i intervjuerna.
Nyckelord
Bilder


Om
Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.
Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Självscreening i hemmet ska minska sjuklighet i hjärtkärlsjukdom3.3.2025 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Kan självscreening av hjärtkärlhälsa i hemmet hitta risktillstånd som högt blodtryck och förebygga allvarliga komplikationer såsom stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt och försämrad blodcirkulation? Det ska utvärderas i en klinisk studie vid Akademiska sjukhuset som startar i mars 2025. I studien kommer patienterna själva få mäta blodtryck, samt ta ett blodprov för att mäta kolesterol, blodsocker och njurfunktion. Om screeningprogrammet visar sig kostnadseffektivt kan det införas i vården och leda till att färre drabbas av allvarliga hjärtkärlsjukdomar.
Akademiska fortsatt rankat som ett av världens 100 bästa sjukhus27.2.2025 11:50:29 CET | Nyheter
Akademiska sjukhuset klättrar på den internationella tidskriften Newsweeks rankning World's Best Smart Hospitals 2025, från plats 54 till 53. Rankningen speglar hur sjukhusen ligger till med digitalisering och implementering av ny medicinsk teknologi. I en annan rankning över världens bästa sjukhus hamnar Akademiska på plats 82. Endast tre svenska sjukhus placerar sig bland de 100 främsta i världen enligt undersökningen.
Rapport om Gränbyprojektet: Patienterna uppskattar cancervård i köpcentrum och kostnaden per behandling har halverats19.2.2025 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Gränbyprojektet är ett utvecklingsprojekt där Akademiska sjukhuset, tillsammans med läkemedelsföretag och vårdutvecklingsföretag, skapat en behandlingsavdelning i Gränby köpcentrum för patienter med blod- och tumörsjukdomar där patienterna bland annat får blodtransfusion, enklare cytostatikabehandling och immunterapi. En ny rapport visar att patienterna uppskattar den lugna och lättillgängliga miljön och att kostnaden per behandling är cirka 50 procent lägre i Gränby jämfört med på sjukhuset.
Akademiska sjukhuset lex-Maria-anmäler felaktiga livmoderoperationer13.2.2025 14:00:00 CET | Pressmeddelande
Akademiska sjukhuset har vid en uppföljande granskning hittat ytterligare 12 fall under 2022 där kvinnor har feldiagnosticerats. Akademiska sjukhuset har nu utrett händelsen och upprättat en lex Maria-anmälan. Anmälan omfattar nu sammanlagt 45 fall som inträffat under perioden 2022 till april 2024.
Nytt centrum ska stärka vården för patienter med blodsjukdomen mastocytos28.1.2025 08:30:00 CET | Pressmeddelande
Akademiska sjukhuset har officiellt etablerat ett Centre of Excellence för blodsjukdomen mastocytos. Målgruppen är patienter med misstänkt eller konstaterad mastocytos som erbjuds sammanhållen utredning/diagnostik, information och behandling. Mastocytos är en i många fall svårdiagnostiserad sjukdom som kan ge mycket varierande och svårtolkade symtom och med varierande allvarlighetsgrad.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum