Röda Korset: Kommentar på migrationskommitténs betänkande 

‒ I stora drag kan betänkandet läsas som att man vill permanenta den tillfälliga utlänningslagen med vissa justeringar. Motivet till att göra så stora inskränkningar i människors möjlighet att få skydd i Sverige var att den var just tillfällig, säger Martin Ärnlöv, generalsekreterare för Svenska Röda Korset.  

Röda Korsets utvärdering av de humanitära konsekvenserna av den tillfälliga lagen visar bland annat att de strikta bostads- och försörjningskraven för familjeåterförening i många fall splittrar barn och föräldrar under lång tid. Därför är det viktigt att det fortsatt finns ett tre månader långt undantag från försörjningskravet. Men det här förslaget riskerar ändå att leda till permanent familjesplittring i många fall. 

‒ Vi ser dagligen hur livsavgörande det är för både barn och vuxna att få återförenas. Många beskriver det som att livet, som under separationen satts på paus, äntligen kan börja igen, säger Martin Ärnlöv.  

I juni gjorde Röda Korset en kartläggning över hur längden på tidsbegränsade tillstånd för flyktingar och alternativt skyddsbehövande skiljer sig åt mellan olika EU-länder. Sammantaget visar kartläggningen att den genomsnittliga tillståndslängden i andra EU-länder är fem år för flyktingar och tre år för alternativt skyddsbehövande. Att jämföra med Sveriges tre år respektive 13 månader, som alltså nu föreslås permanentas. En nyhet som presenteras i betänkandet är också att det ska införas krav för att få permanent uppehållstillstånd, utöver att personen har ett skyddsbehov. Det kan handla om krav på försörjning, språk och samhällsintroduktion. 

‒ Att införa krav för permanenta uppehållstillstånd skulle medföra att vissa människor i särskilt utsatta situationer riskerar att hamna i en permanent otrygghet. Det kommer att leda till en ökad psykisk ohälsa och en försämrad etablering, säger Alexandra Segenstedt, migrationsjurist på Röda Korset. 

Sedan den tillfälliga lagen infördes får uppehållstillstånd endast beviljas av humanitära skäl om det skulle strida mot ett svenskt konventionsåtagande att utvisa en person. Genom att begränsa möjligheterna till uppehållstillstånd av humanitära skäl har fler utvisningsbeslut fattats för barn och människor som befinner sig i mycket svåra humanitära situationer. Antalet uppehållstillstånd som beviljades på den här grunden eller motsvarande i den tillfälliga lagen sjönk mellan 2014 till 2019 med 92 procent (från 1685 till 127 stycken).

‒ Röda Korset välkomnar att man nu föreslår att det ska gå att få uppehållstillstånd av humanitära skäl men det tveklöst mest rättssäkra hade varit att gå tillbaka till skrivningen i den ordinarie utlänningslagen som på ett tydligare sätt säkerställer barns rättigheter, säger Alexandra Segenstedt.