Ett lyft som kan få mer forskning att flyga
- Det är en väl genomförd utredning som föreslår helhetslösningar på många av de brister som finns i dag, säger Tobias Lundquist, utredare hos Naturvetarna.
Förslagen syftar till att fler kunskaper, forskningsrön och innovationer ska komma samhället till nytta i högre grad än idag och till att effektivisera innovationsstödssystemet. Bland annat föreslås årliga uppföljningar, en större utvärdering vart fjärde år, att högskolorna tar fram immaterialrättstrategier och ett för högskolorna gemensamt finansieringsbolag. Arbetsgivarverket föreslås även ges ett uppdrag att tillsammans med högskolorna och fackförbunden bedriva ett långsiktigt arbete för att öka kunskapen om immaterialrättsliga frågor hos forskare, doktorander och andra anställda vid högskolan.
Tematiska innovationskontor som ska drivas av minst två högskolor, gärna i samverkan med det omgivande samhället, föreslås också. Varje högskola ska dessutom ha möjlighet att ha ett eget holdingbolag och innovationskontoren föreslås få ökade anslag.
- Många av förslagen ligger i linje med det som Naturvetarna har drivit länge och det är glädjande. Tematiska innovationskontor är en mycket bra idé och vi vill se att ett sådant etableras snarast inom life science och ett annat med fokus på den gröna omställningen i samhället, säger Per Klingbjer, förbundsdirektör på Naturvetarna.
Naturvetarnas medlemmar som forskar inom högskolan tar fram nya innovationer varje dag bland annat inom gröna näringar, cirkulär ekonomi, materialteknik, datavetenskap och life science.
- Det gäller att det finns vägar att snabbt få ut dessa i samhället. Ett tidigt stöd i bolagiseringen av nya produkter och tjänster är en viktig pusselbit här, förklarar Per Klingbjer.
Även om utredningens förslag kan ta innovationskraften ett steg framåt till genomförande, finns ett stort jobb kvar att göra vid Sveriges lärosäten. IVA:s FoU-barometer 2020 visar att högskolan har svårt att ställa om till nya forskningsområden, som AI.
- Förhoppningsvis kan detta, samt spets inom utbildning och forskning lyftas och få skjuts av utredningens förslag. Men det kräver ett ändrat förhållningssätt hos många universitet och högskolor, säger Per Klingbjer.
Det är även centralt att incitamenten för forskare förbättras framöver. Ska Sverige få fler innovationer, ökad konkurrenskraft och nya gröna jobb är det nödvändigt att studenter, forskare och andra medarbetare vid högskolorna premieras när de nyttiggör resultat från forskning och andra kunskaper tillkomna vid högskolan.Förbundets mening är att det måste ge meritering till befordran, värderas vid ansökningar om forskningsmedel samt synas i lönekuvertet.
Nyckelord
Kontakter
Per KlingbjerFörbundsdirektör
Tel:073-366 24 38per.klingbjer@naturvetarna.seKristofer JervingePressansvarig
Tel:073-366 24 25kristofer.jervinge@naturvetarna.seOm
Följ Naturvetarna
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Naturvetarna
Doktorander inom matematik/fysik har högst löneutveckling 202413.3.2025 11:22:04 CET | Pressmeddelande
Doktorander har en löneutveckling på 7,6 procent enligt senaste lönestatistiken från fackförbundet Naturvetarna. Verksamma inom matematik/fysik har sett en löneutveckling är på 5,4 procent, att jämföra med övriga arbetsmarknaden vars löner ökade med enbart 3,9procent. Bäst löneutveckling hade privat sektor medan kommunsektorn halkat efter.
Ny statistik: Djurskyddsinspektörer ökar mest i lön i men branschen halkar efter13.3.2025 11:10:32 CET | Pressmeddelande
Djurskyddsinspektörer med STEM-utbildning i bakgrunden har sett sin lön öka markant under 2024, enligt ny statistik från fackförbundet Naturvetarna. 6,1 procent mer i lönekuvertet placerar dem högst bland naturvetare inom livsmedelsbranschen, som i genomsnitt hade en löneutveckling på 4,5 procent, vilket är högre än arbetsmarknaden i sin helhet som nådde upp till 3,9 procent 2024.
Doktorandlöner ökar mest i ny lönekartläggning13.3.2025 11:00:09 CET | Pressmeddelande
Doktorander inom life science (inklusive hälso- och sjukvården) har ökat sin lön med i genomsnitt 7,1 procent enligt fackförbundet Naturvetarnas årliga lönestatistik. Det är mer än andra naturvetare i branschen och mer än arbetsmarknaden generellt som enbart når upp till 3,9 procent. Även biomedicinska analytiker har fått en ökning i lönekuvertet.
Naturvårdshandläggare toppar löneutvecklingen inom miljöbranschen13.3.2025 10:44:10 CET | Pressmeddelande
Naturvårdshandläggare har högst löneutveckling inom miljöområdet visar fackförbundet Naturvetarnas senaste lönestatistik. Lönen ökade med 5,5 procent under 2024 vilket är högre än genomsnittet för alla naturvetare och högre än arbetsmarknaden i stort, som når upp till 3,9 procent.
Ny statistik: lönegapet inom IT-branschen största sen 201413.3.2025 10:28:45 CET | Pressmeddelande
Utbildade inom STEM som verkar inom IT kan se emot en högre löneutveckling än genomsnittsnaturvetaren i andra branscher, hela 10 procent. Men inte om du är kvinna. Inte sedan 2014 har naturvetare inom IT-branschen haft så högt lönegap mellan män och kvinnor, 18 procent, visar fackförbundet Naturvetarnas senaste lönestatistik.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum