Kostnad för godkänd miljöövervakning av grundvatten – 80 miljoner kronor

Det finns ett stort antal grundvattenförekomster i Sverige, och för att var och en av förekomsterna ska klara vattenförvalt­ningens krav behövs en omfattande miljöövervakning. SGUs rapport visar att kostnaden för att uppfylla hela miljöövervakningsbehovet för grundvatten är uppemot 80 miljoner kronor per år. Den största andelen, omkring 57 miljoner kronor, behövs för en tätare och mer intensiv övervakning av påverkade områden. En mer övergripande övervakning, en övervakning för att klara miljömålet samt en övervakning av grundvattennivåer och skyddade områden skulle stå för runt tio procent vardera.

SGUs granskning visar att det statligt finansierade miljööver­vakningssystemet inte räcker till för att uppfylla de övervakningskrav som ställs. Finansieringen av dagens miljöövervakning av grundvattenuppskattas till 11 miljoner kronor.*

Några steg mot en miljöövervakning som klarar kraven:

• Den nationella och regionala övervakningen kan tillsammans med vattenproducenter­nas råvattenkontroll användas för att täcka behovet av kontrollerande övervakning av grundvatten i Sverige, under förutsättning att den centrala insamlingen av resultaten från vatten­producenternas råvattenkontroll säkras och att den statligt finansierade nationella och regionala övervakningen utökas.
• Sannolikt kommer övervakningen av miljöfarliga ämnen i grundvatten att behöva öka i omfattning. Denna övervakning behöver breddas och särskilt fokus bör läggas på ämnen i bevakningslistan för grundvatten.
• När det gäller nivåövervakningen så kräver klimatförändringarna ökad övervakning generellt sett, i synnerhet i landets sydöstra delar där grundvattenbildningen sannolikt kommer att minska.
• Det finns också ett behov av utökad övervakning i påverkade områden, inklusive de av vattenförvaltningens grundvattenförekomster som riskerar att inte uppnå god kvantitativ status.
• Ökad satsning på datahantering. Med ökande krav på övervakning följer ökade krav på hanteringen av de data som genereras. Datahanteringen är delvis redan idag en flaskhals, och den riskerar att bli ännu värre i framtiden. En fungerande datahantering är ett av de viktigaste förutsättningarna för att klara kraven från Vattendirektivet och miljömålsarbetet.
• Bättre utnyttjande av annan miljöövervakningsliknande verksamhet i samhället, såsom verksam­hetsutövares egenkontroll, lokala initiativ till övervakning, vattenproducenternas råvatten­kontroll etc. Liknande förslag tas upp i både utredningen om översyn av miljöövervakning­en (SOU 2019:22) och en utvecklad vattenförvaltning (SOU 2019:66).

Läs rapporten här 

* Enligt de uppgifter som redovi­sats till Utredning om översyn av miljöövervakningen (SOU 2019:22).