Ny kunskap om ärftlighet och immunförsvaret banar väg för nya behandlingar vid Sjögrens syndrom
5.11.2020 08:15:00 CET | Akademiska sjukhuset | Pressmeddelande
– Ett viktigt resultat är att vi definierat två undergrupper av patienter med Sjögrens syndrom, som antingen har eller saknar så kallade SSA/SSB-antikroppar i blodet. De omkring 75 procent av patienterna med Sjögrens syndrom som har SSA/SSB-antikroppar, har en stark genetisk koppling till den del av immunförsvaret som kallas HLA-systemet, medan en sådan koppling saknas hos patienter utan dessa antikroppar, säger Gunnel Nordmark, överläkare i reumatologi vid Akademiska sjukhuset och forskare vid Uppsala universitet.
Detta menar hon talar för skilda bakomliggande ärftliga och immunologiska mekanismer för sjukdomsutvecklingen i dessa två undergrupper. Patienter med SSA/SSB-antikroppar var yngre vid sjukdomsdebuten och uppvisade oftare påverkan på blodbilden, svullna spottkörtlar och lymfkörtlar samt blodkärlsinflammation i huden.
Patienter med Sjögrens syndrom uppvisar ofta olika sjukdomsbild och symtom, men har hittills studerats som en grupp i de läkemedelsstudier som gjorts. De patienter som saknar SSA/SSB-antikroppar har framför allt besvär med torrhet, trötthet och smärta medan de antikroppspositiva patienterna har en annan sjukdomsbild. Syftet med multicenterstudien var framförallt att öka kunskapen om markörer som kan möjliggöra utveckling av effektiv läkemedelsbehandling, vilket tidigare kliniska studier misslyckats med.
– Vi har visat att det finns två undergrupper av patienter med distinkta kliniska symtom som kan urskiljas med ett enkelt blodprov för SSA/SSB-antikroppar. Det är troligt att man bör rikta in behandling olika för dessa båda undergrupper. Det bör man ta hänsyn till i kommande kliniska läkemedelsstudier, till gagn för båda grupperna, förklarar Gunnel Nordmark.
I studien ingick 1095 patienter med Sjögrens syndrom från Sverige och Norge och 8936 friska kontroller. Totalt gjordes DNA-sekvensering av 1853 gener som tidigare visat association till autoimmuna sjukdomar.
Omkring 5 000-10 000 personer i Sverige har Sjögrens syndrom, där majoriteten är kvinnor (14 kvinnor: 1 man). Det är en autoimmun sjukdom vilket innebär att kroppens immunförsvar angriper den egna vävnaden. Vid Sjögrens syndrom angrips framför allt tår- och salivkörtlarna med ögon- och muntorrhet som mest framträdande symptom. Hos en andel av patienterna kan inflammationen även ge systemiska symtom och drabba olika organ.
Här kan du läsa mer om studien, publicerad i Reumatology
För mer information/intervju, kontakta:
Gunnel Nordmark, överläkare i reumatologi och forskare, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, tel: 018-611 5423, 070-724 89 41, e-post: Gunnel.Nordmark@medsci.uu.se
Bilder
Om
Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.
Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Banbrytande ö-cellsbehandling kan innebära paradigmskifte för patienter med typ 1-diabetes11.7.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Akademiska sjukhuset är först i världen med erbjuda patienter med typ 1-diabetes transplantation med genmodifierade, hypoimmuna insulinproducerande celler från Langerhanska öar utan användning av immundämpande läkemedel. Detta inom ramen för en klinisk studie. Nu visar en 14-månadersuppföljning att cellerna är säkra samt fortsätter att överleva och fungera hos en patient.
Barns upplevelser av intensivvård belyser brister i barncentrerad vård25.6.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
En ny studie på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet visar att barn som vårdats på barnintensivvårdsavdelning och samtidigt upplevt delirium utgör en särskilt utsatt grupp. De riskerar att genomgå traumatiska upplevelser som kan få negativa konsekvenser efter utskrivning. Forskarna efterlyser förbättringar i den barncentrerade vården.
Ny studie visar: Barnleukemi kan börja utvecklas redan före födseln15.6.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Akut lymfatisk leukemi (ALL) är den vanligaste cancerformen hos barn. Det är en aggressiv form av blodcancer som orsakas av att omogna vita blodkroppar delar sig okontrollerat. Forskare vid bland annat Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet har funnit nya bevis för att vissa fall av en ovanlig form av barnleukemi kan börja utvecklas redan på fosterstadiet. Förutom ny kunskap om hur sjukdomen uppstår och förändras över tid kan upptäckten på sikt leda till tidigare upptäckt och behandling.
Första läkemedelsstudien vid vattenskalle hos vuxna (NPH): Diamox hjälper inte mot symtomen14.5.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Den första randomiserade läkemedelsstudien vid normaltryckshydrocefalus, ibland kallad vattenskalle hos vuxna, visar att behandling med det vätskedrivande läkemedlet acetazolamid (Diamox) inte förbättrar patienternas symtom. Behandlingen var dessutom förknippad med vanliga biverkningar. Resultaten, som publicerats i The Lancet Neurology, ger det hittills starkaste vetenskapliga svaret på en behandlingsfråga som varit omdiskuterad i decennier.
Forskning visar: Ingen ökning av havandeskapsförgiftning hos kvinnliga njurdonatorer11.5.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Hur påverkas graviditeten för kvinnor som donerat en njure? En studie vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet visar att det är vanligare med låg födelsevikt hos barnet. Däremot finns det ingen tydligt ökad risk för havandeskapsförgiftning, vilket forskarna tidigare trott.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum