AI-hackathon ska lära oss mer om Östersjöns miljö

Medborgarforskning och slow-tv
Sillgrisslorna på Stora Karlsö utanför Gotland återvänder varje vår till samma klippavsatser för att lägga ägg och rå om sina ungar. Tidigare i år bjöd WWF och SLU allmänheten att titta på och kommentera händelser som direktsändes via fem kameror från en konstgjord klipphylla på Stora Karlsö. Kommentarerna och tidskoderna som sparades har gjort att forskarna kunnat ta stora kliv framåt när det gäller att analysera materialet. Men hur strukturerar man 2000 timmar filmat material? Att sammanställa beteenden och händelser är ett enormt tidskrävande arbete för forskarna. Det är här AI kommer in i bilden.

AI möjliggör kunskap om känsliga ekosystem
– Att kunna identifiera individer och speciella händelser som parning, bråk, matning, ankomst och avgång, ger oss forskare nödvändiga verktyg för att detalj förstå sillgrisslornas liv. Att titta igenom tusentals timmar av film är omöjligt – men med automatiserad igenkänning via AI hoppas vi kunna få en beskrivning av allt som händer på klipphyllan. Om vi sedan har kunskap om hur fåglarna rör sig kanske ytterligare maskininlärning kan användas för att identifiera vad det är fåglarna gör och vem som gör det, säger Jonas Hentati-Sundberg på SLU.

Under hackathonet i AI Innovation of Swedens lokaler i Göteborg den 21-22 november, kommer lag av forskare, programmerare och designers från olika utbildningar och företag att arbeta under högt tempo. Uppgifterna handlar dels om att lära en AI att identifiera ägg och individer, och dels om att utveckla samt förbättra den plattform som möjliggör medborgarforskningen. En jury utser sedan finalister och vinnande lag.

– Vi vet att den fisk som sillgrisslorna fångar runt kolonin för att mata ungarna med är livsviktig för dem. Att få veta mer om hur länge de behöver vara borta för att hitta en fisk och om vissa är bättre på att hitta dem är intressant ur rent biologisk hänseende, men kan också vara viktig information för att tolka hur sillgrisslorna på individuell nivå svarar på ekosystemförändringar, exempelvis tillgången på fisk i Östersjön. Det berättar Jonas Hentati-Sundberg, forskare vid SLU.

Havens ekosystem är viktiga för att upprätthålla balansen, men många av dem är tyvärr i obalans.

– Med den här forskningen kommer vi kunna visa politiker, beslutsfattare och industri vilka åtgärder inom havsplanering och marint områdesskydd som kan återskapa livskraftiga hav, säger Metta Wiese, havsexpert på WWF.

Mer information om Baltic Seabird AI/UX hackathon den 21-22 november > 
Mer information om havsfågelprojektet (balticseabird.com) >

Kontakt

Jonas Hentati-Sundberg
Universitetslektor, Institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU
Telefon: 073-9387969
E-post: jonas.sundberg@slu.se

Metta Wiese
Sakkunnig Havsförvaltning/Expert Ocean Management
Världsnaturfonden WWF/WWF Sweden
Telefon: 08-6247412
E-post: metta.wiese@wwf.se

Martin Modigh Karlsson
Kommunikationsfrågor
AI Innovation of Sweden
Telefon: 070-7401616
E-post: martin.karlsson@ai.se

Organisatörer
WWF, SLU, Stockholm Resilience Centre, Baltic Seabird project, Chalmers AI Research Centre, AI Innovation of Sweden

Med deltagande från
Ocean Data Factory Sweden, SMHI, Space Data Lab, CGIT, Annotell, Zenuity

Om AI Innovation of Sweden
AI Innovation of Sweden är en nationell kraftsamling som accelererar innovations- och forskningsarbete för tillämpning av AI, med det övergripande målet att långsiktigt stärka svensk industris konkurrenskraft och den svenska välfärden. Genom att tillhandahålla mötesplatser, nätverk, projektresurser, data och domänkunskap möjliggör, initierar och driver AI Innovation of Sweden projekt inom applicerad AI.

AI Innovation of Sweden finansieras av Vinnova och Västra Götalandsregionen samt drygt fyrtio partners från industri, offentlig sektor, forskningsinstitut och akademi. Formell värd för satsningen är Lindholmen Science Park AB. www.ai.se