Fortsatt stöd för svenskt bistånd

Det här året har till stor del präglats av negativa nyheter om effekterna av corona-pandemin. Miljontals människor runtom i världen har blivit sjuka och mer än en och en halv miljon människor har avlidit av eller i sviterna av covid-19. Ländernas ekonomier har lidit stor skada och miljontals barn har inte kunnat gå i skolan. Människor har förlorat sina försörjningsmöjligheter och hungern i världen har ökat, precis som den extrema fattigdomen.

- Ett stort antal människor tvingas just nu tillbaka ner i fattigdom och situationen skulle riskera att bli mycket värre om vi inte agerar. Behovet av stöd för att dämpa effekterna av pandemin behövs nu kanske mer än någonsin, säger Carin Jämtin, generaldirektör på Sida.

Under pandemin har hälso- och sjukvården i många länder varit hårt ansträngda, och diskussioner har uppstått om nivån på biståndet, som i Sverige är en procent av bruttonationalinkomsten, BNI. Bland svenskarna anser 55,8 procent att nivån är lagom eller bör öka, medan 35,8 procent anser att biståndet bör minska eller slopas. 8,4 procent svarar ”vet ej”.

Kvinnornas stöd för biståndet har ökat och 63,5 procent är positiva, medan männens stöd fortsatt att minska till 48,2 procent.

Argumenten har handlat om att ”Sverige har nog med egna problem som måste lösas först, sedan kan vi tänka på andra”. De flesta svenskar håller dock inte med om det påståendet, utan 54,1 procent svarar att detta ”stämmer ganska dåligt” eller ”inte alls”, vilket är en svag ökning från fjolårets 53,6 procent. Samtidigt är det fler än tidigare som svarar att det ”stämmer helt och hållet”; 19,5 procent.

- Det är inte så konstigt att diskussionen om vem som ska få ekonomiskt stöd uppstår under pågående pandemi. Samtidigt visar svaren att det finns ett fortsatt starkt stöd bland svenskarna för bistånd till de allra fattigaste, det är viktigt att komma ihåg, säger Carin Jämtin.

Tilltron till att biståndet gör nytta ökar något. På frågan om ”svenskt bistånd bidrar till en bättre värld” svarar 61,5 procent att det stämmer helt och hållet eller ganska bra, som är en ökning från förra årets 59,9 procent. 22,7 procent menade att det stämde ganska dåligt eller inte alls.

- Vi kan vara stolta över svenskt bistånd, som i förra årets OECD-undersökning rankades som bäst i världen och verkligen gör skillnad. I år har vi bidragit mycket till en mängd olika corona-anpassade stöd till kvinnor och barn med riktade stöd till hälso- och sjukvård, utbildning och kontantstöd så att de kan köpa mat och låta barnen gå i skolan, men även stöd till äldre som drabbats hårt av pandemin, säger Sepideh Imani, Sidas kommunikationschef.

I årets undersökning får också biståndets aktörer – svenska frivilligorganisationer, FN, Sida och EU – något högre betyg än förra året, men inom felmarginalen.

Undersökningen visar att allt fler känner till de Globala målen för hållbar utveckling, de 17 mål som FN:s medlemsländer beslutat om som ska uppnås till 2030. 47,1 procent svarade att de hade hört talas om Globala målen jämfört med 43,5 procent förra året – däremot är fler pessimistiska om att målet om att avskaffa den extrema fattigdomen kommer att uppnås. Förra året trodde 13,5 procent att det var möjligt, men i årets undersökning sjönk siffran till 11,8 procent.

Sida har låtit genomföra mätningar av svenskarnas attityder till bistånd årligen sedan år 1974. Årets mätning är utförd vecka 41-42 av Kantar Sifo via en webbpanel där 1 500 personer svarat.

Länk till opinionsundersökningen:

Opinion -20 (sida.se)