Årliga beslut om krisplanering för svenska banker fattade

Årliga beslut om krisplanering för svenska banker fattade

Nio svenska banker bedriver systemviktig verksamhet och behöver därför hanteras i särskild ordning, resolution, i händelse av kris. Den bedömningen gör Riksgälden i de krishanteringsplaner som nu har beslutats.

Riksgälden analyserar återkommande institutens (bankernas) verksamheter och deras betydelse för det finansiella systemet. Analysen sammanfattas i så kallade resolutionsplaner, som visar hur varje enskild bank bör hanteras i en eventuell kris.

För de banker som bedöms vara systemviktiga, det vill säga kritiska för det finansiella systemets grundläggande funktioner eller vars avveckling kan leda till allvarliga störningar i det finansiella systemet, planerar Riksgälden för resolution. Genom resolution tar staten kontroll över den problemdrabbade banken och håller den öppen medan den rekonstrueras eller avvecklas under ordnade former. Ett viktigt syfte med resolution är att bankens aktie- och fordringsägare ska bära kostnaderna för krishanteringen.

Den 9 december fattade Riksgälden årets beslut om resolutionsplaner och om de minimikrav på nedskrivningsbara skulder (MREL) som bankerna ska uppfylla. Kraven för de systemviktiga bankerna syftar till att säkerställa att de har tillräckligt med kapital och nedskrivningsbara skulder för att kunna återkapitaliseras utan att skattemedel behöver användas. Kraven gäller från och med 1 januari 2021. (För SEB och Swedbank gäller kraven från och med 23 december 2020. Detta med anledning av övergången till regelverket BRRD2 i vissa jurisdiktioner där bankerna har verksamhet.)

– Resolutionsplaner och MREL är ett resultat av det omfattande krisberedskapsarbete som Riksgälden bedriver. Genom detta arbete förbättras inte bara förutsättningarna för att hantera kommande finanskriser utan att skattebetalarna får stå för notan. Det minskar även risken för att kriser överhuvudtaget uppstår, säger riksgäldsdirektör Hans Lindblad.

Nio systemviktiga banker i Sverige

I likhet med tidigare är det nio banker som bedöms vara systemviktiga. Dessa är Handelsbanken, SEB, Swedbank, Landshypotek, Länsförsäkringar, SBAB, Skandiabanken, Sparbanken Skåne och Svensk Exportkredit.

Institut  (med verksamhet som bedöms som kritisk för det finansiella systemet)	MREL (procent av totala skulder och kapitalbas)
Handelsbanken	5,721
SEB	6,741
Swedbank	6,221
Landshypotek	8,041
Länsförsäkringar	5,941
SBAB	5,011
Skandiabanken	4,82
Sparbanken Skåne	7,60
Svensk Exportkredit	6,96

¹ MREL på gruppnivå.

Se promemorian Tillämpning av minimikravet på nedskrivningsbara skulder samt Riksgäldens frågor och svar om MREL för information om hur kraven beräknats.

Se tabell bifogad nedan för samtliga MREL-krav för de svenska systemviktiga bankerna. Tabellen uppdateras med MREL för Danske Hypotek AB (publ) den 21 december.

De flesta banker bedöms inte vara systemviktiga

Merparten av de banker som omfattas av Riksgäldens resolutionsplanering bedöms kunna avvecklas genom konkurs eller likvidation om de fallerar. För de 145 banker i denna kategori har Riksgälden fattat beslut om så kallade förenklade resolutionsplaner och om MREL som inte överstiger kapitalkraven.

Insättningsgarantin gäller alltid

Oavsett hur ett institut hanteras i kris gäller alltid insättningsgarantin. Det innebär att insättares pengar är skyddade upp till ett belopp om 950 000 kronor per insättare och institut. Från och med den 1 januari 2021 gäller det nya beloppet, 1 050 000 kronor per insättare och institut.

Mer om resolutionsplanering och MREL.

Kontakt

Presstjänsten, 08 613 47 01

Bilaga

• Tabell för samtliga MREL-krav för de svenska systemviktiga bankerna

För att se det här innehållet från www.globenewswire.com måste du ge ditt medgivande sidans topp.
För att se det här innehållet från ml-eu.globenewswire.com måste du ge ditt medgivande sidans topp.