Ge PostNord förutsättningar att klara uppdraget

 

Från och med den 1 februari fortsätter PostNord med varannandagsutdelning av brev och tidningar, nu i hela region Syd för alla med postnummer som börjar med 2. I september förra året inleddes ett pilotprojekt om en glesare postutdelning i området kring Lund/Kävlinge. Senare under 2021 kommer även region Väst och Stockholm att omfattas av varannandagsutdelning för att den sedan ska genomföras i hela Sverige 2022.

En av regeringen konstaterad försämrad postservice kommer även innebära att likvärdigheten får stryka på foten. Det finns områden i Sverige med bristande bredbandstäckning men dit posten än så länge når fem dagar i veckan. Då med viktiga försändelser, som ibland inte är lämpliga att skicka digitalt, från till exempel myndigheter. Utbudet av snabba leveranstjänster, som kan komma att efterfrågas i och med en glesare postutdelning, kan vara begränsat i glesbygd.

Vidare delar PostNord ut morgontidningar på flera håll i landet, i områden som inte omfattas av tidningsdistributörernas nät. Detta innebär att prenumeranter även i glesbygd, inte sällan äldre med svagare digitala förutsättningar, kan ta del av dagliga nyheter. En försämrad postservice skulle innebära att många skulle få sin tidning, för vissa kanske den huvudsakliga nyhetskällan, i efterhand.

Det är orimligt att privatpersoner och företag i glesbygd inte ska ha samma förutsättningar som andra. Detta ökar risken för en avfolkning av de glest bebodda delarna av landet.

PostNords egen utvärdering av varannandagsutdelningen i Lund/Kävlinge visar bland annat att den glesare utdelningen av post har fått negativa konsekvenser såsom fördröjning av brådskande brev, kallelser från myndigheter och sjukvård samt att hinna betala fakturor i tid. Klagomålen har också blivit fler och de som är mest negativa är medelålders samt egenföretagare.

Utvärderingen visar också att PostNords anställda påverkas; arbetsbelastningen har ökat och ergonomin försämrats. Mot bakgrund av att andelen arbetsplatsolyckor på PostNord är nästan fyra gånger så hög jämfört med arbetsmarknaden som helhet enligt Arbetsmiljöverket, borde varningsklockorna ringa. Även fler fordon har införskaffats för att få plats med den ökade volymen på utdelningsturerna.

I denna tid så starkt präglad av en hög arbetslöshet och betydande svårigheter att kunna förutse framtidens arbetsmarknad finns starka skäl att ifrågasätta, utöver själva modellen i sig, även tidpunkten för införandet. En modell med varannandagsutdelning kan innebära en minskning av antalet brevbärare med så mycket som 30 procent.

Trots de utmaningar som framgår av utvärderingen är PostNord däri positiv till en glesare utdelning men det finns fog för att undra över utvärderingens betydelse. ST kunde med viss förvåning redan i augusti förra året, en månad innan pilotprojektet i Lund/Kävlinge startade, ta del av PostNords kommunikation i dagspress om att ”varannandagsutdelningen kommer att införas över hela landet”.

Det är självklart så att digitaliseringen pågår och våra kommunikationsmönster förändras och att det påverkar den samhällsomfattande posttjänsten som PostNord bedriver. En glesare postutdelning kan också ha positiva effekter på klimatet i form av minskad energiförbrukning och minskade utsläpp av växthusgaser inom PostNords verksamhet. Dock går det inte i dagsläget att förutse hur stor del av denna post som istället kommer att skickas med snabba tjänster.

Men istället för att dra ner på postutdelningen med försämrad likvärdighet och arbetsmiljö som följd borde regeringen se till att PostNord ges förutsättningar att klara sitt självfinansierade samhällsuppdrag på ett ansvarsfullt sätt, bland annat genom offentligt stöd. Detta i avvaktan på den utredning som nu tittar på hur den samhällsomfattande posttjänsten ska finansieras. Att inte göra så kan bidra till att äventyra förutsättningarna för att kunna bedriva näringsverksamhet i glesbygd och befolkningsutvecklingen i dessa områden.   

Henrik Ludvigsson

utredare Fackförbundet ST