Avtalsrörelsen 2020 är slut – nu börjar avtalsrörelsen 2023

Jag trodde aldrig att avtalsrörelsen 2020 skulle fungera så bra som den faktiskt gjorde. Den genomfördes under en skenande pandemi, skenande arbetslöshet och statsanställda som jobbade dygnet runt för att underlätta livet för medborgarna.  Men tack vare allas ansträngningar, en rekordsnabb anpassning till nya digitala verktyg så kunde vi diskutera hur vi skulle hjälpa medlemmarna och trygga deras framtid på ett bra sätt. Nu börjar arbetet med att rusta oss för avtalsförhandlingarna 2023

Vad vi yrkar i varje avtalsrörelse bygger på de utmaningar och problem som medlemmarna upplever. För 2020 var det framförallt arbetsmiljö, anställningstrygghet och lön. Resultatet i en avtalsrörelse blir allt från ändringar i våra avtal till fortsatt partsgemensamt arbete där vi tillsammans med arbetsgivaren angriper olika frågeområden där lösningen inte alltid är uppenbar.    

Partsgemensamt arbete kan se olika ut, det kan handla om att försöka påverka varandra i att ändra sin syn i en fråga för att försöka få till förbättringar längre fram eller så kan det kan vara att vi tillsammans med arbetsgivaren utreder hur en fråga ser ut i syfte att få en gemensam verklighetsbeskrivning. Det gjorde vi under avtalsperioden 2017-2020 i arbetstidsfrågorna där vi hade mycket olika uppfattning om problemen. Kortfattat kan man säga att arbetsgivarna tyckte att det fungerade för dåligt för att dom inte fick bestämma och vi tyckte att det fungerade dåligt då man inte tog tillräcklig hänsyn till hur våra medlemmar mådde och kunde planera sina liv. Vi gjorde många undersökningar, läste avtal, diskuterade tolkningar etc. I detta arbete så fick vi samsyn kring vissa problem, tex att det förekom att arbetstidsförhandlingarna drog ut på tiden. Vi diskuterade olika lösningar så som att ha tydliga definitioner kring olika arbetstidsbegrepp och att föra in möjligheten till central konsultation. Trots att vi i partsarbetet såg dessa möjligheter så enades vi inte om att göra några ändringar under avtalsförhandlingarna 2020.

Partsgemensamt arbete kan vara ett sätt att fördjupa diskussioner kring olika problem och under lugnare former hitta lösningar. Ibland leder det till ändringar i avtalen, ibland kan det leda till vi respektive organisation utvecklar stöd och hjälp och ibland leder det till förståelse för varför vi tycker olika i en fråga och på så sätt kan vi hitta nya sätt att angripa problemet vid nästa avtalsrörelse.

Några exempel på partsgemensamt arbete som avtalsrörelsen 2020 resulterade i:

Tillsammans med våra arbetsgivare ska vi fokusera på arbetsmiljöarbetet, både i ljuset av hur vår arbetsmiljö påverkats av pandemin där vi sett en snabb omställning av arbetssätt och nya frågor kring hälsa och arbetsmiljö men också för att fortsätta arbeta för att sänka sjuktalen.   

Tillsammans med våra arbetsgivare kommer vi arbeta vidare med frågan om anställningstrygghet, där vi tillsammans ska analysera hur kommande LAS ändringar kommer att påverka den statliga sektorn. Vår ambition är att bibehålla den statliga anställningstryggheten

Tillsammans med våra arbetsgivare ska vi bevaka de kommande ändringarna av den allmänna pensionen för att kunna göra justeringar i våra tjänstepensionsavtal – allt för att fortsätta att utveckla vår framförhandlade tjänstepension

Tillsammans med våra arbetsgivare ska vi göra en översyn av vårt statistikavtal, där lagstiftning inom säkerhetsområdet de senaste åren har gjort att det kraven på hur man delar med sig av statistiken har förändrats – allt för att säkerställa hög kvalitet i vår partsgemensamma statistik vilket är en förutsättning för en rättvis lönebildning

Vad resultatet i det partsgemensamma arbetet blir är oklart, ibland är vi överens om förändringar andra gånger står vi långt ifrån varandra. Men en sak är säker, det partsgemensamma arbetet hanterar frågor som är viktiga för oss, om vi inte hittar lösningar så är det frågor som vi kommer att ha med oss inför avtalsrörelsen 2023.

Åsa Erba-Stenhammar

förhandlingschef Fackförbundet ST