Stora förändringar i covidvården sedan pandemin startade

- Vi har lärt oss att andningssvikten hos covidpatienter skiljer sig från den som vissa andra patienter med infektionssjukdomar har, vilket påverkar hur vi ger syrgas. Ibland behöver vi övertala patienter när de inte själva känner av behovet. Vi försöker påbörja högflödesbehandling i tid. Jämfört med våren 2020 har vi också lärt oss att ge högre läkemedelsdoser mot blodproppar i lungorna, så kallat lågmolekylärt heparin, säger Frida Wilske, medicinskt ledningsansvarig läkare på infektionsavdelning 30F, en av fem avdelningar som vikts för covidvård.

Hon betonar vikten av ett nära samarbete mellan infektionskliniken och intensivvården kring de patienter som är på väg att försämras. Cirka 18 procent av patienterna som ligger på sjukhuset hamnar inom intermediär- eller intensivvården.

Frida Wilkse understryker att kunskapsläget för läkemedel ständigt förbättras.

- Sedan i somras ger vi kortison och det antivirala läkemedlet Remdesivir till de svårast sjuka Vi läkare lär oss fortfarande vilka av de svårt sjuka patienterna som har nytta av sådan behandling och hur man ska ge preparaten för bäst effekt och minst biverkningar, berättar hon.

En annan förändring i vård och omhändertagande gäller mobilisering och andningsträning.

- Allt eftersom har vi förändrat våra arbetssätt och rutiner. Sedan en tid placeras de svårast sjuka i bukläge. Mobiliseringen anpassas individuellt och vi säkrar upp att de mest syrgaskrävande patienterna inte går ensamma på toaletten. Här har fysioterapeuterna bidragit och ökat kunskapen hos övrig personal, berättar Frida Wilske.

Hon nämner också att nutritionen fått ett annat fokus, att personalen är ännu mer noggrann med patienternas intag av näring och vätska eftersom covid-19 är en mer långdragen sjukdom än de man normalt arbetar med inom infektion. Dietisternas kunskap har spelat en viktig roll.

Enligt Frida Wilske har ökad kunskap om sjukdomen lett till ett annat lugn i arbetet.

- Personalen är mer van vid skyddsutrustningen nu och har en trygg tillgång till allt från masker/visir till handskar och förkläden. Det bidrar förstås. Rutinerna finns på plats även om vi hela tiden uppdaterar och finslipar.

Kortare vårdtider inom intensivvården

Även inom intensivvården har stora framsteg inom behandlingen gjorts. Patienterna får samma behandling som på covidavdelningar, med proppförbyggande behandling, kortison och förbättrat näringsintag.

- Det största framsteget är att vi lärt oss välja rätt andningsstöd till rätt patient och därmed kunnat korta behandlingstiden i respirator. Vi har också förbättrat samarbetet med de övriga avdelningarna på sjukhuset för att se till att patienterna får rätt vård även efter utskrivning från intensivvårdsavdelningen, säger Magnus von Seth, medicinskt ledningsansvarig läkare inom centralintensiven.

- Personalen har lärt sig hur patienterna ska sövas och vilket kroppsläge som är optimalt för andningsvården vilket till exempel leder till att fler patienter vårdas i bukläge. Trots att intensivvården under hösten vårdat patienter med mer allvarliga sjukdomar och i genomsnitt högre ålder har överlevnaden förbättrats, både för de patienter som vårdas i respirator och de patienter som inte behövt respiratorvård. Vi ser även kortare vårdtider som ett resultat av våra förbättringar, fortsätter han.

Under perioden mars-december 2020 vårdades totalt 1 407 patienter för covid-19 på Akademiska. Av dessa avled 180 inom 30 dagar efter diagnos. Här finns dock en stor skillnad mellan första och andra pandemivågen. Under mars-juni vårdades 699 patienter på sjukhus varav 122 avled. Under september-december vårdades nästan lika många patienter (686) medan endast 52 avled. För patienter som vårdats kortare än 30 dagar har den genomsnittliga vårdtiden blivit kortare, från 8,4 dagar i våras till 7,9 under hösten.

För mer information, kontakta:

Frida Wilske, medicinskt ledningsansvarig läkare på 30F, Akademiska sjukhuset,
tel:  018-611 65 98, e-post: frida.wilske@akademiska.se

Fredrik Sund, verksamhetschef för infektion, Akademiska sjukhuset,
tel: 018-611 28 08, e-post: fredrik.sund@akademiska.se

Magnus von Seth, överläkare och medicinskt ledningsansvarig läkare inom centralintensiven, Akademiska sjukhuset, tel: 070-377 92 17, e-post: magnus.von.seth@akademiska.se