Innovativ metod underlättar tidig prognos vid MS

- För att kunna erbjuda bästa tänkbara vård är det av största vikt att kunna bestämma vilken fas MS-patienten befinner sig i och kunna förutspå sjukdomsutvecklingen. Syftet med den nya diagnosmetoden är att kunna anpassa behandlingen till den enskilda individen i ett tidigare skede än vad som är möjligt idag, säger Kim Kultima, forskare och kemist inom klinisk kemi, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.

Multipel skleros, MS, är en av de vanligaste orsakerna till neurologisk funktionsnedsättning hos unga vuxna. I Sverige diagnostiseras cirka 1000 personer årligen och det är huvudsakligen personer mellan 20 och 45 som insjuknar. Kvinnor drabbas drygt två gånger så ofta som män av sjukdomen. MS uppvisas oftast först i en skovvis förlöpande fas med återkommande episoder av neurologiska skador och försämring (skov).

De skador som uppstår under den skovvisa fasen leder i regel över till den progressiva fasen med kontinuerlig försämring av funktioner.

- För de som befinner sig i den skovvisa fasen finns idag ett tiotal läkemedel som lindrar förloppet av MS. Men för patienter som hunnit utveckla den progressiva fasen är dessa behandlingar verkningslösa. För att ge patienten bästa tänkbara vård är det därför av största vikt att kunna bestämma vilken fas patienten befinner sig i och, i ett tidigt skede försöka förutspå sjukdomsutvecklingen, berättar Kim Kultima.

I den pågående studien undersöker forskarna dels bakomliggande orsaker, orsakssamband och prognos för sjukdomsutvecklingen.

Kim Kultima berättar att den nya diagnosmetoden handlar om att kunna bestämma i vilken sjukdomsfas den enskilda patienten befinner sig. Att snabbare kunna identifiera de som riskerar en hastigt försämrad sjukdomsutveckling ger bättre möjligheter att anpassa behandlingen individuellt.

- Metoden bygger på att man mäter koncentrationen av flera ämnen i ryggmärgsvätskan och därefter använder sig av så kallad AI (artificiell intelligens) för att bestämma i vilket skede den enskilda patienten befinner sig. Den metod vi har utvecklat ger oss dessutom ett mått på osäkerheten i prognosen för den enskilda individen, förklarar Kim Kultima.

Studien, som delvis finansieras av patientföreningen Neuro, beräknas pågå ytterligare fem år och inkluderar patienter vid Akademiska sjukhuset och Norrlands universitetssjukhus som diagnostiseras med MS.

För mer information, kontakta:
Kim Kultima, docent och kemist vid klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, tel: 018- 611 42 48, e-post: kim.kultima@medsci.uu.se