Tungviktare tävlar om Kasper Salin-priset

– Juryn har sökt efter projekt med en hög arkitektonisk verkshöjd, som tar ansvar för en mer hållbar framtid. Diskussionen har kretsat kring begrepp som permanens och flexibilitet, återbruk och transformation, långsiktighet och innovation, säger juryordförande Karin Milles, arkitekt SAR/MSA.

Fack- och branschförbundet Sveriges Arkitekters Kasper Salin-pris för bästa byggnad har delats ut sedan 1962 till en rad välkända byggnadsverk runt om i Sverige. Årets nominerade är del i den traditionen. Juryn lyfter fram två kommunala skolor som håller högsta kvalitet, att Stockholms eget vardagsrum får en kostym som sitter fint och att Stockholm–Solnas sammanlänkande stadsdel definieras.

Lindholmens Tekniska gymnasium i Göteborg visar att hållbarhet i arkitektur handlar om flexibilitet och att hantera förändring. Allt utom den bärande konstruktionen och fasaden kan enkelt ändras för att ge plats åt andra verksamheter. Skolbyggnaden representerar en dynamisk arkitektur – full av möjligheter – med ett oskrivet slutresultat som överlåter det mesta åt användarna, skriver juryn i sin motivering. Gymnasiet har också kvaliteter som flödande ljus i entrén, väl utformade rum och bra material.

Arkitekt: KUB arkitekter. Byggherre: Lokalförvaltningen i Göteborgs stad.

Den andra skolbyggnaden, Kunskapshuset i Gällivare, har redan hunnit motta tidskriften Rums stora pris för Årets Arkitektur 2020. Skolan samlar traktens utbildningar när orten Malmberget flyttas och införlivas i Gällivare – ett sätt att hantera en pågående förändring. Juryn betonar bland annat den intrikata formen där skolan skapar inbjudande rum; kontakten med det omgivande landskapet; återanvändning av möbler och maskiner. Med sin röda kulör lyser skolan upp den arktiskt karga miljön och lockar besökarna in i värmen, skriver juryn.

Arkitekt: Liljewall och MAF arkitektkontor. Byggherre: Gällivare kommun.

Kulturhuset i Stockholm fick Kasper Salin-priset 1972 och kan därmed bli först med att motta priset två gånger. Det är en av Sveriges flitigast använda märkesbyggnader och anses vara av högre klass än sin kopia, Centre Pompidou i Paris. Genom åren har Kulturhuset haft flera användningsområden, inte minst som riksdagshus, byggts om och byggts till. Juryn nominerar ombyggnaden för att den tar tag i grundstrukturen och omtolkar den för att fylla huset med nytt liv: Projektet markerar inte en slutpunkt för byggnadens utveckling utan ger en inbjudan till framtiden, där Kulturhuset kan fortsätta att vara en mötesplats för alla, mitt i staden, på ständigt nya villkor.

Arkitekt: Ahrbom & Partner arkitektkontor. Byggherre: Stockholms stad.

Världens mest innovativa höghus finns på gränsen mellan Solna och Stockholm. Norra Tornen tog hem det tyska priset International High Rise Award 2020 och även Kasper Salin-prisjuryn lovordar den särpräglade formen som löste både komplexa förutsättningar och tekniska utmaningar. Bland annat bidrar de uppbrutna volymerna till en hanterbar skala trots hushöjden. Här ligger hållbarheten i varaktigheten: Med sitt välbyggda, harmoniskt proportionerade och mångfacetterade uttryck utgör tornen en arkitektur med permanent kvalitet som tål att stå på platsen under lång tid framöver.

Arkitekt: OMA. Byggherre: Oscar Properties

Sveriges Arkitekters ordförande, arkitekt SAR/MSA Emina Kovacic, ser positivt på att offentligt byggande lyfts fram som förebild – tre av de nominerade är offentliga – och att det fjärde visar god bostadsarkitektur:

– Juryns val sätter viktiga samhällsfunktioner – som kultur, konst, kunskap och boende – i centrum. Det visar att arkitektur och väl gestaltade projekt handlar om funktion, dialog med platsen och hållbarhet, som får ytterligare en dimension när de kommer många till nytta.

Fotona är fria för publicering i samband med artikel om Kasper Salin-priset. Ange fotografens namn. För foton på Norra tornen, kontakta OMA:s pressavdelning: Claire Jansen, CJansen@oma.com eller OMA Public Relations, PR@oma.com.