Viktigt ta hänsyn till hela inkomsten för att nå ekonomisk jämställdhet

– Ett av Sveriges beslutade mål är ekonomisk jämställdhet. För att nå det måste vi ta hänsyn till hela inkomsten och inte bara lönen. Kvinnor närmar sig mäns lönenivåer men står samtidigt utanför arbetsmarknaden eller arbetar deltid i högre grad. Samtidigt har skillnaderna ökat när det gäller kapitalinkomster, till exempel räntor eller aktieutdelningar. Därför har kvinnor fortfarande i genomsnitt mindre pengar i plånboken än vad män har, säger Eberhard Stüber, senior utredare vid Jämställdhetsmyndigheten.

Skillnaden mellan kvinnors och mäns disponibla inkomst ökar fram till omkring 70 års ålder. Sedan minskar kapitalinkomsterna, vilket gör att inkomstskillnaderna är lägre bland de allra äldsta i befolkningen.

– Vi ser också att inkomsten utvecklas olika för olika grupper av kvinnor och män. De senaste 20 åren har skillnaderna ökat mellan inrikes och utrikes födda. Inkomsterna är betydligt lägre för utrikes födda kvinnor och kvinnor som har en funktionsnedsättning jämfört med andra grupper av kvinnor, säger Sara Andersson, senior utredare vid Jämställdhetsmyndigheten.

Fakta:

Jämställdhetsmyndigheten har i uppdrag att följa och analysera utvecklingen av jämställdheten i Sverige genom de jämställdhetspolitiska delmålen. Ett av dessa delmål är ekonomisk jämställdhet. Delmålet omfattar inkomster i form av lön och näringsverksamhet samt avkastning på kapital. Vidare omfattas ersättningar och bidrag samt effekter av skatter och avgifter.

Målsättningen om jämställda inkomster handlar om reell jämställdhet. När det gäller löner handlar den politiskt beslutade ambitionen därför om att avskaffa även de löneskillnader som kan förklaras med skillnader i yrke, sektor, utbildning eller ålder. Med hänsyn till sådana förklaringsfaktorer har kvinnor i genomsnitt 4,4 procent lägre lön än män. Utan dessa förklaringsfaktorer är lönegapet 9,9 procent.