Europaparlamentet

Ledamöterna vill se ett koldioxidpris på EU-importer

Dela
För att höja de globala klimatambitionerna och förhindra ”koldioxidläckage” måste EU införa ett koldioxidpris på viss import från mindre klimatambitiösa länder, anser ledamöterna.
Intäkterna ska användas för att öka EU:s stöd till målen i den europeiska gröna given ©AFP/GREG BAKER
Intäkterna ska användas för att öka EU:s stöd till målen i den europeiska gröna given ©AFP/GREG BAKER
  • Alla produkter inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem bör inkluderas
  • Intäkterna ska användas för att öka EU:s stöd till målen i den europeiska gröna given
  • Mekanismen får inte användas i handelsprotektionistiska syften

På onsdagen antog Europaparlamentet en resolution om en WTO-förenlig EU-mekanism för koldioxidjustering vid gränserna (CBAM) med 444 röster för, 70 röster emot och 181 nedlagda röster.

Resolutionen understryker att EU:s höjda ambitionsnivå vad gäller klimatförändringarna inte får medföra risk för koldioxidläckage för den europeiska industrin, eftersom de globala klimatinsatserna inte kommer att vara till någon nytta om EU:s produktion bara flyttas till länder utanför unionen som har mindre ambitiösa utsläppsregler.

Med anledning av detta vill Europaparlamentet införa ett koldioxidpris på vissa varor som importeras från länder utanför EU, ifall dessa länder inte är tillräckligt ambitiösa när det kommer till att bekämpa klimatförändringarna. En sådan åtgärd skulle skapa mer likvärdiga förutsättningar på global nivå och ett incitament för industrier både i och utanför EU att minska sina koldioxidutsläpp i enlighet med målen i Parisavtalet.

Ledamöterna betonar att den nya mekanismen måste vara förenlig med Världshandelsorganisationens (WTO) bestämmelser och inte användas för att stärka protektionismen. Den måste därför utformas så att den specifikt används för att nå EU:s klimatmål. De intäkter som genereras bör ingå ”i en korg av egna medel” och användas av EU för att stödja målen i den europeiska gröna given inom ramen för EU:s budget, anser kammaren.

Mekanismen bör kopplas till ett reformerat utsläppshandelssystem i EU (ETS)

Den nya mekanismen bör vara en del av en bredare EU-industristrategi och omfatta all import av produkter och varor som omfattas av EU:s utsläppshandelssystem. Ledamöterna understryker att mekanismen redan från och med 2023 och efter en konsekvensbedömning bör omfatta energisektorn och energiintensiva industrisektorer såsom cement-, stål-, aluminium-, oljeraffinaderi-, pappers-, glas-, kemikalie- och gödselmedelsbranschen, som fortfarande erhåller avsevärda gratistilldelningar och står för 94 procent av EU:s industriutsläpp.

Ledamöterna framhåller att en sammankoppling av koldioxidprissättningen inom ramen för mekanismen med priset för utsläppsrätter inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem (ETS) skulle hjälpa till att bekämpa koldioxidläckage, men understryker att den nya mekanismen inte får leda till dubbelt skydd av EU-anläggningar.

Du kan se plenardebatten igen här.

Citat

Efter omröstningen sa föredraganden Yannick Jadot (The gröna/EFA, Frankrike) att:

- EU-mekanismen för koldioxidjustering vid gränserna utgör ett utmärkt tillfälle att förena klimatfrågor med industrifrågor, sysselsättning och suveränitet. Vi måste sluta vara naiva och införa samma koldioxidpris på produkter, oavsett om de produceras i eller utanför EU, för att säkerställa att de mest förorenande sektorerna också deltar i kampen mot klimatförändringarna och strävar mot nollutsläpp av koldioxid. Detta är vår bästa möjlighet att hålla oss under den globala temperaturökningsgränsen på 1,5°C och samtidigt driva på våra handelspartners att vara lika klimatambitiösa i utbyte mot tillträde till EU:s marknad.

Nästa steg

EU-kommissionen väntas presentera ett lagförslag om en EU-mekanism för koldioxidjustering vid gränserna under det andra kvartalet i år, som en del i arbetet med den europeiska gröna given (European Green Deal). Kommissionen väntas också presentera ett förslag på hur EU ska kunna låta de intäkter som genereras finansiera delar av EU-budgeten.

Mer information

Europaparlamentet har spelat en viktig roll när det gäller att öka det politiska trycket för en mer ambitiös EU-lagstiftning på klimatområdet och utlyste ett klimatnödläge den 28 november 2019. Parlamentet vill också att EU och medlemsländerna ska bli klimatneutrala senast 2050 och minska växthusgasutsläppen med 60 procent senast 2030.

Mer information

Den antagna texten kommer att finnas tillgänglig här (10.03.2021)

Följ ärendet i lagstiftningsdatabasen

Videoklipp: Uttalande av föredraganden Yannick Jadot (De gröna/EFA, Frankrike) och klipp från debatten (tillgänglig från och med 10.03.2021 klockan 20.00)

EU-kommissionens konsekvensbedömning om en EU-mekanism för koldioxidjustering vid gränserna

Europaparlamentets utredningstjänst: ”Climate change and climate action”

Ljud- och bildmaterial för journalister

Intäkterna ska användas för att öka EU:s stöd till målen i den europeiska gröna given ©AFP/GREG BAKER

Nyckelord

Kontakter

Bilder

Intäkterna ska användas för att öka EU:s stöd till målen i den europeiska gröna given ©AFP/GREG BAKER
Intäkterna ska användas för att öka EU:s stöd till målen i den europeiska gröna given ©AFP/GREG BAKER
Ladda ned bild

Om

Europaparlamentet
Europaparlamentet
Vasagatan 7
111 20 Stockholm

08-562 444 55https://www.europarl.europa.eu/portal/sv

Europaparlamentet är EU:s enda direktvalda institution och stiftar EU-lagar tillsammans med ministerrådet. Europaparlamentets presstjänst levererar fullständig och opartisk information till media och svarar på pressfrågor om Europaparlamentets dagliga verksamhet samt hjälper Europaparlamentariker i deras kommunikationsverksamhet.

Följ Europaparlamentet

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Europaparlamentet

Undersökning bekräftar att Europas befolkning vill att EU ska skydda dem25.3.2025 07:00:00 CET | Pressmeddelande

74 % av EU-medborgarna tycker att deras land har gynnats av EU-medlemskapet 66 % av befolkningen i EU vill att EU ska spela en större roll för att skydda dem mot globala kriser och säkerhetsrisker Försvar, säkerhet och konkurrenskraft anses vara de viktigaste politiska prioriteringarna Nio av tio (89 %) tillfrågade anser att EU:s medlemsländer bör agera mer enat för att möta dagens globala utmaningar

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye