Bäst omhändertagande för ensamstående som genomgår donationsbehandling fokus för studie

- Familjebildning är i förändring. Allt fler ensamstående kvinnor väljer att genomgå spermie- eller embryodonationsbehandling vid svenska reproduktionskliniker. Både inom mödra- och barnhälsovården samt barnomsorgen möter personalen familjer som skiljer sig från den traditionella kärnfamiljen (mamma, pappa, barn). Därför är det viktigt att ta reda på om, och i så fall vilka, medicinska, psykologiska och sociala konsekvenser detta har för mamma och barn både på kort och lång sikt, säger Evangelia Elenis, överläkare på kvinnokliniken, Akademiska Sjukhuset och forskare inom reproduktiv hälsa vid Uppsala universitet.

Enligt tidigare studier har barn som växer upp hos ensamstående mammor ökad risk för psykisk och somatisk ohälsa, fattigdom och social isolering. Men förr handlade det oftast om kvinnor som ofrivilligt blivit gravida eller var frånskilda. Kunskap saknas om kvinnor som frivilligt blir föräldrar med donation, så kallade ”solo mothers by choice”.

- Att studera hur olika grupper som genomgått assisterad befruktning och deras barn mår psykiskt och fysiskt har en stor relevans för samhället. Vår förhoppning är studien ska leda till ökad kunskap om hur vårdpersonal bäst ska informera om nya behandlingsmetoder, något som länge har efterfrågats, och hur de kan ge stöd till olika familjekonstellationer, säger Evangelia Elenis, och fortsätter:

- På så sätt kommer mödra- och barnhälsovård samt barnomsorgen att ha en beredskap och kunna planera deras verksamhet enligt evidensbaserad kunskap om kvinnorna och barnens situation och kunna erbjuda ett så bra omhändertagande som möjligt till dessa familjer.

I den pågående så kallade multicenterstudien deltar sex fertilitetskliniker i Sverige, bland annat  Akademiska sjukhuset i Uppsala. Studien startade i april 2019 och kommer att fortsätta tills forskarna har nått målpopulationen (500 kvinnor i studie och jämförande grupp). I studien inkluderas ensamstående kvinnor som är godkända att genomgå spermie- eller embryodonationsbehandling. I jämförelsegruppen ingår kvinnor i heterosexuella parrelationer som genomgår IVF-behandling med parets könsceller på samma kliniker och under samma period. Båda grupperna har en liknande epidemiologisk bakgrund samt har genomgått en jämförbar behandling på IVF-klinikerna.

Forskarna ska bland annat studera om det finns skillnader mellan ensamstående kvinnor och jämförande grupp av kvinnor vad gäller sociodemografiska faktorer, socialt nätverk, mental hälsa, personlighet och anknytningsmönster före donationsbehandlingen. I studien följs kvinnorna systematiskt över tid, med hänsyn till hälsa och social situation. Även data över barnets hälsa och utveckling följs över tid.

- Vårt primära fokus är ensamstående kvinnor och bemötande de får i samhället och i vården, samt hur avsaknad av en medförälder påverkar upplevelsen av föräldraskapet, förklarar Evangelia Elenis.


För mer information/intervju, kontakta:
Evangelia Elenis, överläkare på kvinnokliniken, Akademiska sjukhuset och forskare inom reproduktiv hälsa vid Uppsala universitet, e-post: evangelia.elenis@kbh.uu.se

Fakta om studien "Familjebildning i förändring: ensamstående kvinnor som får barn genom spermie eller embryodonation"

• Multicenterstudie vid fertlilitetskliniker på större svenska universitetssjukhus samt privata kliniker.
• Startade 2019 och pågår tills forskarna har nått målpopulationen (500 kvinnor i studie och jämförande grupp).
• Omfattar dels ensamstående kvinnor som genomgått donationsbehandling (spermie- eller embryodonationsbehandling) och kvinnor i heterosexuell parrelation som ska genomgå provrörsbefruktning med parets egna könsceller (jämförandegrupp).
• Alla kvinnor som söker fertilitetsbehandling vid svenska kliniker kommer konsekutivt att tillfrågas om deltagande i samband med acceptans till donationsbehandling alternativt innan första IVF behandling på kliniken. 
• Båda grupperna har en liknande epidemiologisk bakgrund samt har genomgått en jämförbar behandling på IVF-klinikerna 

De viktigaste frågeställningarna ... 

• Finns det före donationsbehandlingen skillnader mellan ensamstående kvinnor och jämförande grupp av kvinnor i parrelation med avseende på sociodemografiska faktorer, socialt nätverk, mental hälsa, personlighet och anknytningsmönster?
• Finns det skillnader mellan ensamstående kvinnor och kontrollgrupp av kvinnor som fått barn med avseende på:
  - graviditet och förlossningsutfall?
  - kvinnornas hälsoutveckling, familjebildning och socialt nätverk övertid?
  - anknytning mellan mor och barn?
  - kvinnornas upplevelser av sitt föräldraskap och bemötandet inom hälso/sjukvård och barnomsorg?
• Finns det skillnader mellan barn födda till ensamstående kvinnor och jämförelsegrupp med avseende på barnets somatiska och psykiska hälsa vid 6 och 18 månader, 3 och 7 årsåldern?