Forskningssjuksköterskor spindel i nätet för kliniska studier

- Som forskningssjuksköterska arbetar man i team med prövare och ansvariga forskare bland annat inför studiestarten, med information av personal och patienter samt med rapportering av resultat internt och till företag/organisationer som finansierar studien, säger Sabine Lindén, samordnade för nätverket för forskningssjuksköterskor på Akademiska (FOSA) som startade 2018.

Idag har nätverket FOSA cirka 130 medlemmar som bland annat är delaktiga i sjukhusövergripande projekt med syfte att tillvarata forskningspersonalens expertkompetens på ett bättre sätt.

Enligt Sabine Lindén har ett ökat antal forskningssjuksköterskor och utbildningssatsningar bidragit till att man kunnat öka antal kliniska studier på Akademiska. I fjol 647 studier jämfört med 583 år 2018. Hon framhåller också att forskningssjuksköterskans arbete blivit alltmer självständigt. Många är väldigt erfarna sjuksköterskor och en stor andel är specialistutbildade. Det är däremot inget krav att vara disputerad eller doktorand.

Marie Dahlbom arbetade på infektionskliniken när hon för cirka 20 år sedan sadlade om till forskningssjuksköterska. Hon har arbetat mycket med läkemedelsprövningar, de senaste åren med forskningsstudier både med och utan läkemedel hos barn och ungdomar med övervikt och fetma på Akademiska barnsjukhuset. En stark drivkraft är att bidra till att forskningsdata är av hög kvalité.

- Det känns verkligen meningsfullt att få vara en del av forskning som kan bidra till att göra livet bättre för människor. Jobbet är väldigt varierande. Det är utvecklande att ingå i ett forskningsteam och bidra med kunskaper om studiens genomförande och samtidigt se till forskningspersonens/patientens bästa.

Härom året inleddes et utvecklingsarbete som lett fram till ett tydliggörande av forskningssjuksköterskans roll. Idag finns en kompetensmodell för tydligare karriärvägar och utvecklingsmöjligheter. Sedan i mars har Akademiska, som första svenska sjukhus, ett introduktionsår för alla nyanställda forskningssjuksköterskor. Ett viktigt syfte är att öka tryggheten och arbetsglädjen hos nyanställda.

- Deltagarna får bland annat utbildning i Good Clinical Practice (GCP) och en heldagsutbildning där man får teorin bakom kliniska prövningar, de viktigaste arbetsmomenten i forskningssjuksköterska rollen, styrande regelverk och juridik. De får även teoretiska och praktiska kunskaper kring hantering av forskningsprover, berättar Sabine Lindén.

FAKTA: Kliniska studier på Akademiska sjukhuset

• 2020 pågick totalt 641 registrerade, kliniska studier på sjukhuset.
• Flest studier -146 stycken - pågick inom verksamhetsområde blod- och tumörsjukdomar (BOT).
• Andra verksamhetsområden med mycket forskning:
  - Klinisk neurofysiologi, neurokirurgi och neurologi: 70 stycken
  - Akademiska barnsjukhuset: 58 stycken
  - Specialmedicin, hud och reumatologi: 57 stycken
  
  Källa: Forsknings- och utbildningsavdelningen, Akademiska sjukhuset

FAKTA: Nätverket för forskningssjuksköterskor på Akademiska (FOSA)

• Anordnar nätverksträffar 4ggr per år
• Studiebesök 1ggr per år
• Möjlighet att hospitera inom Akademiska sjukhuset
• Lunchträffar 1ggr per månad (lunchseminarier under pandemin)
• GCP-kurser och andra utbildningar
• Introduktionsåret för nyanställa inom forskning
• Projektgrupper för att arbeta med konkreta frågor av stor relevans för forskningspersonal
• Konferens för forskningssjuksköterskor och forskningsstödjande personal. I år arrangerar vi den första nationella konferensen för fssk i Sverige, 18 november 2021, Coor Konferens Hubben, Science Park.        
  

  Mer information

För mer information, kontakta:
Sabine Lindén, samordnare för nätverket för forskningssjuksköterskor på Akademiska sjukhuset, tel: 018-617 10 79, e-post: sabine.linden@akademiska.se

Sune Larsson, FoU-direktör Akademiska sjukhuset, tel: 070-611 08 23, e-post: sune.larsson@akademiska.se