Solsystemets byggstenar hittade i fårhage

I november förra året lös himlen under ett par sekunder upp då en flera ton tung järnklump dundrade in i atmosfären ovanför västra Uppland. Efter intensivt letande kunde man hitta meteoriten på marken utanför den lilla byn Ådalen utanför Enköping och den ska nu analyseras av Naturhistoriska riksmuseet. Ådalsmeteoriten 14 kilo av det som klarade inträdet i atmosfären och är en av bara nio andra svenska meteoritfynd som idag finns på museet. Enligt beräkningar uppskattas det att uppemot 6100 meteorer stora nog att nå marken varje år går in i vår atmosfär. Det betyder en sammanlagd siffra på 17 meteorer per dag men ytterst få återfinns alltså på marken.

Ett par månader efter nedslaget i Uppland var det dags för ytterligare en meteor att brinnande ta sig genom atmosfären, och den här visade sig vara ännu mer speciell. På natten den 28 februari lös himlen över hela södra England och norra Frankrike upp av ett synnerligen starkt lysande stjärnfall, vad som brukar kallas bolid, något som fångades upp av flera kameror. Astronomer i de båda länderna räknade ut att meteoren gjorde inträdet strax norr om Cheltenham i Gloucestershire, England. Att den var så ljusstark avslöjade att det var en stor sten och att den därför förhoppningsvis kunde återfinnas på marken som en meteorit.

Vad är egentligen skillnaden mellan meteorit, meteor, asteroid och komet? Läs mer här

Meteoritjägarna ansökte snabbt hos regeringen att få bryta karantän för att ge sig ut på meteoritjakt. Genom en sagolik tur hittade de snabbt spår av meteoriten i form av dammiga stenhögar på privatpersoners garageuppfarter. Det ingav hopp om att kunna hitta större fragment bland de omkringliggande mjukare ängarna. Efter idogt letande, där de svarta klumpformade spåren av fåren som kallar hagarna för sitt hem var betydligt fler än de lika svarta meteoritfragmenten, gjordes så ett par fantastiska fynd. Sammanlagt 500 gram av en ganska porös meteorit hittades runt om byn Winchcombe, och det var inte vilken typ av meteorit som helst. En snabbanalys gjord av det naturhistoriska museet i London visar att meteoriten är en så kallad kolhaltig kondrit, en extremt sällsynt form av meteorit som tidigare bevisats kunna innehålla organiska ämnen och aminosyror, det vill säga byggstenarna för liv. Jämfört med järnmeteoriten i Uppland ska Winchcombemeteoriten kunna svara på betydligt fler vetenskapliga frågor. Detta var dessutom det första meteoritfyndet i Storbritannien på 30 år.

Meteoriten är så speciell att världens rymdnationer lagt miljontals kronor och åratal av tid för att få tag på liknande prover miljoner kilometer från jorden. Två rymdmissioner pågår just nu där prover från två asteroider i rymden har eller ska hämtas hem. Cirka fem gram material som samlats in av den japanska Hayabusa2-sonden från asteroiden Ryugu anlände säkert på jorden i december 2020. NASA:s Osiris-Rex är på sin returresa från asteroiden Bennu med cirka 200 g material som kommer fram i september 2023. Dessa asteroidprover kan hjälpa till att avslöja hemligheterna om livets ursprung och hur vårt solsystem en gång bildades, de är dessutom troligtvis av samma sort som alltså ramlade ner från himlen över en fårhage i södra England. Skillnaden är att Winchcombemeteoriten bara kostade en eventuell parkeringsbiljett och ett par rejäla stövlar för de nu överlyckliga meteoritjägarna.

Mer bilder, videor och annat pressmaterial finns hos Natural History Museum London