Doktorander behöver en bättre arbetsmilö

I arbetslivet möter individen arbetsmiljön som en helhet – såväl fysiskt som psykosocialt. Det handlar om att avlägsna fysiska risker och att ha rätt premisser för individens möjligheter till motivation och utveckling. Ett gott arbete ger också möjligheten att förena det med ett rikt och hållbart privatliv.

Fackförbundet ST har tillsammans med SFS gjort undersökningen Hur mår doktoranden? – om forskarstuderandes psykosociala arbetsmiljö. Den visar hur doktoranders arbetsmiljö kan te sig och vilka problem som kan uppstå.

Har du svårt att sova?

Sömnen och möjligheten till återhämtning har en avgörande inverkan på vårt mående. Hur vi sover är också kopplat till vårt fysiska och psykiska välmående. Alla som har upplevt sömnproblem vet vilken stor inverkan det kan ha på livskvaliteten.

Mot den bakgrunden frågade vi hur ofta doktorandens situation lett till sömnproblem på grund av stress, ångest eller obehag? Av alla svaranden uppgav fem procent att de hade sömnproblem varje dag. Nästan en femtedel sa att sömnen påverkades flera dagar i veckan – det var vanligare bland doktorander som är kvinnor. De utländska doktoranderna uppgav i större utsträckning än de svenska att deras sömn stördes flera dagar i veckan. Ju yngre desto större sömnproblem.

Övertidsarbete

Merparten av de anställda på svensk arbetsmarknad måste då och då arbeta över eller sitta någon stund med jobbet på kvällarna. Det klarar de flesta men en långvarig hög belastning kan leda till problem för individen.

Bland samtliga doktorander uppgav tio procent att de måste jobba över varje dag och 25 procent svarade att de arbetade över flera dagar i veckan. Motsvarande siffra för utländska doktorander var hela 35 procent. Sammantaget ger detta en bild av att en relativt stor andel av de undersökta doktoranderna har en omfattande arbetsbörda.

Utan att överdriva kan man påstå att doktorandtillvaron inte precis är någon sinekur. Uppenbart är att doktoranders situation visar bilden av en arbetsmiljö där gränsen mellan arbete och fritid är suddig i konturerna.

Problem med gränsdragningen mellan arbete och fritid blir tydlig när mer än 45 procent svarar att de dagligen eller flera gånger per vecka hade svårt att tänka på något annat än sitt avhandlingsarbete. Det gällde särskilt kvinnorna, de yngre och de svenska doktoranderna. De äldre doktoranderna (från 40 år och uppåt) verkar ha betydligt lättare för att även ägna sitt privatliv uppmärksamhet. Dessutom finns det ett stort problem med att många blir kontaktade av jobbet på kvällar, helger och under semestrar. Så mycket tid till återhämtning blir det helt enkelt inte.

Semester

Ett annat oroväckande resultat är att nästan hälften av respondenterna i vår undersökning inte tog ut semester. En fjärdedel svarade att de kunde ha tagit ut sin semester men valt att avstå. Lite mer än 17 procent angav att de inte kunnat ta ut sin semester eftersom arbetsbördan varit så hög.

Detta innebär att arbetsgivaren bryter mot lagstiftningen. Semesterlagen ger alla anställda rätt till fyra veckors sammanhängande ledighet under sommarmånaderna (lag och avtal kan ge längre semester beroende på ålder). Arbetsgivarna måste ta sitt ansvar och se till att lagen följs.

Jobba sjuk

Frågor rörande sjukfrånvaro och sjuknärvaro har inte precis varit ovanliga i debatten de senaste åren. En femtedel av respondenterna uppgav att de gått till jobbet tre eller fler gånger när de varit sjuka. 1 Vanligast var det bland doktorander som var yngre än 30 år.

Det är onekligen rätt många doktorander som arbetar trots att de är sjuka. En möjlig orsak till det är att doktoranderna upplevt en stark press att bli klar med någon del av sin avhandling eller inte haft någon möjlighet att lämna över det akuta arbetet till någon kollega.

Knappast en arbetsmiljö att yvas över

Sammanfattningsvis är det allt för många doktorander som lider av sömnbrist, har svårt att ta ledigt från både sitt avhandlingsarbete och tankarna på detsamma. Dessutom doktorander som kontaktas av chefer och kollegor på sin fritid, avstår från att ta semester och till råga på allt relativt ofta arbetar trots sjukdom. Det är knappast en arbetsmiljö att yvas över.

Doktoranderna är vår framtida spetskompetens och att ha en forskarutbildning av god kvalitet är därför avgörande för Sveriges framtid. Men utbildningen ska inte bara hålla hög akademisk kvalitet utan också erbjuda goda arbetsförhållanden. Doktorander är trots allt anställda och omfattas av samma lager och regler som alla andra i Sverige.

Med vår undersökning kan vi tyvärr konstatera att det finns brister i det avseendet. Dagens doktorander arbetar under tuffa förhållanden. Därför måste arbetsgivarens systematiska arbetsmiljöarbete bli mycket bättre och sätta doktoranderna i fokus och se dem som anställda. Som fackliga organisation måste vi på Fackförbundet ST vara beredda att i alla sammanhang när vi möter arbetsgivaren påtala behoven av att doktorander ges rimliga förutsättningar för att genomföra sin forskarutbildning.

Inger Ehn-Knobblock

utredare Fackförbundet ST