Brå

Islamofobiska hatbrott yttrar sig i många olika former

Dela
Hot och ofredanden är vanliga brottstyper vid islamofobiska hatbrott, men även hets mot folkgrupp som sker via sociala medier. Hatbrott kan leda till otrygghet och ibland depression för dem som utsätts. Det kan även leda till att man väljer att dölja sin religiösa tillhörighet eller undviker att engagera sig politiskt. Det visar en ny rapport från Brottsförebyggande rådet, Brå.

Brå har analyserat ett stort antal polisanmälningar och gjort intervjuer med utsatta, som visar att det finns få platser där muslimer kan vistas utan att riskera att utsättas för islamofobiska hatbrott. Islamofobi förekommer på offentliga platser och på internet, kring hemmet, på arbetsplatser och i skolor.

- Det kan vara allt från knuffar, skällsord och slöjryckningar till våldsbrott och mordbrand. Det gör att även gärningspersonerna varierar, mellan tidigare ostraffade individer till personer som systematiskt begår denna typ av brott, säger Johanna Olseryd, utredare, Brå.

Det är ingen särskild ”typ” av muslim som utsätts för hatbrott. Däremot kan risken att utsättas öka exempelvis för den som bär olika former av religiös klädsel på allmän plats eller är synlig i mediala sammanhang. Vissa könsskillnader framgår av Brås material då muslimska män oftare utsatts i hemmiljö eller på arbetsplatsen av personer de känner, som grannar eller kolleger. Muslimska kvinnor har oftare utsatts av okända personer på internet eller om de till exempel bär slöja på offentliga platser.

Brås intervjuer visar att islamofobiska hatbrott kan få stora konsekvenser, både på individ- och samhällsnivå.

- I ett kort perspektiv kan det leda till chock, rädsla och oro för den enskilde individen, kanske med sjukskrivning som en följd av det. Men i ett längre perspektiv kan det leda till en känsla av utanförskap och även ett demokratiunderskott, om muslimer väljer att inte engagera sig, till exempel politiskt, på grund av rädsla att utsättas för hatbrott, säger Lisa Wallin, utredare, Brå.

Många hatbrott som begås anmäls inte. Samtidigt läggs brott som anmäls ofta ner, då de många gånger består av mängdbrott som generellt har dåliga förutsättningar att klaras upp. Det ställer stora krav på rättsväsendets förmåga att bemöta utsatta med respekt och att kommunicera beslut på ett förtroendegivande sätt.

Fakta
Brå har på regeringens uppdrag undersökt de islamofobiska hatbrottens karaktär. Resultaten bygger bland annat på en analys av närmare 500 polisanmälningar och förundersökningar (2016 och 2018) samt över 50 intervjuer med bland annat utsatta. I uppdraget ingick inte att beskriva eller skatta omfattningen.

Hela rapporten Islamofobiska hatbrott (Brå 2021:3) finns att ladda ner på www.bra.se.

Kontakt:

Brås presstjänst, tfn: 072-99 58 500 eller e-post: press@bra.se

Nyckelord

Dokument

Länkar

Om

Brå
Brå
Tegnérgatan 23
111 40 Stockholm

08-527 58 400

Brottsförebyggande rådet (Brå) är en myndighet som verkar för att brottsligheten ska minska och tryggheten öka i samhället genom att ta fram fakta och sprida kunskap om brottslighet och brottsförebyggande arbete. Brå producerar även den officiella kriminalstatistiken, utvärderar reformer, bedriver forskning och stödjer lokalt brottsförebyggande arbete. www.bra.se

Följ Brå

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Brå

Brå och CVE medverkar i Almedalen18.6.2024 09:00:00 CEST | Pressmeddelande

Under årets Almedalsvecka kommer Brottsförebyggande rådet (Brå) och Center mot våldsbejakande extremism (CVE) att arrangera flera seminarier och samtal i angelägna ämnen. Vi diskuterar bland annat antisemitism, våld i nära relationer, våldsbejakande extremism i Sverige och andra länder, våld i skolan, statsstödd extremism, bedrägerier samt hur stödet ser ut och fungerar för de unga som vill lämna kriminalitet.

Lågt förtroende för rättsväsendet kan leda till högre brottslighet - övergripande tema på internationell kriminologikonferens i Stockholm4.6.2024 08:00:00 CEST | Pressinbjudan

Välkommen till 2024 års upplaga av The Stockholm Criminology Symposium, som hålls på Münchenbryggeriet den 10–12 juni. Årets huvudtema är Trust and legitimacy in the work to combat crime. I år har vi även ett ytterligare tema som är When children commit crime. Justitieminister Gunnar Strömmer medverkar i den inledande paneldiskussionen den 10 juni kl 9.00. Symposiet är en internationell konferens på det kriminalpolitiska området som arrangeras av Brottsförebyggande rådet, Brå, på uppdrag av Justitiedepartementet. Omkring 500 forskare, praktiker och beslutsfattare från många länder samlas för att ta del av det senaste inom kriminologisk forskning. Språket är engelska. Utöver ovanstående teman finns också som vanligt ett generellt tema, Contemporary criminology. The Stockholm Prize in Criminology 2024 Priset tilldelas i år professorerna Gary LaFree samt Tom R. Tyler (USA). LaFree belönas för forskning om förtroende för, och tillit till, rättsväsendet och andra samhällsinstitutioner, och

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye