Starkare målsökande strålbehandling bör ges initialt vid bukspottkörtelcancer

- Resultaten talar för att behandlingen sannolikt skulle bli effektivare om man gav större mängder Lutetium-177 i de två första cyklerna, i stället för samma mängd i alla cykler, säger Anders Sundin, överläkare och professor inom radiologi och molekylär avbildning, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.
Neuroendokrina tumörer, NET, bildas av celler som ska producera hormoner men som har förändrats så att de har blivit cancerceller. De är vanligast i mag-tarmkanalen och lungorna, men kan uppstå i andra organ såsom magsäcken, ändtarmen eller bukspottkörteln. NET sprider sig ofta till lymfkörtlar och lever. De flesta som drabbas är över 60 år och något fler är kvinnor. Exakt vad som orsakar NET är ännu oklart, men viss ärftlighet förekommer framförallt när sådana tumörer utgår från bukspottkörteln.
- Den enda botande behandlingen är operation. Om tumören spritt sig finns behandling med somatostatin-analoger som minskar hormonsymtom, cellgifter, mediciner som hämmar blodkärlsförsörjning till tumörerna samt så kallad målsökande strålbehandling med Lutetium-177, berättar Anders Sundin.
Det radioaktiva spårämnet Lutetium-177 är kopplat till en så kallad somatostatin-analog, som när det sprutas in i blodbanan fäster sig på tumörcellerna som utsätts för en hög stråldos, men med acceptabla stråldoser till de normala vävnaderna. Fördelen med Lutetium-177-behandling jämfört med traditionell strålbehandling är enligt Anders Sundin att man kan behandla spridda cancerceller i hela kroppen.
På Akademiska Sjukhuset finns ett nationellt och internationellt centrum inom onkologisk endokrinologi för utredning och behandling av NET-patienter och som i Norden erbjuder flest NET-patienter intern strålbehandling med Lutetium-177. Sedan starten 2010 har närmare 900 patienter behandlats. Av de cirka 80 patienter som behandlats per år kommer en fjärdedel från utlandet, framförallt från andra EU-länder.
- I dag ges samma Lutetium-177-behandling till alla NET-patienter, men vi behöver lära oss mer för att den ska kunna anpassas individuellt utifrån patientens typ av NET och dess tumörutbredning för att ge bästa möjliga effekt, framhåller Anders Sundin.
I studien registrerade forskarna den absorberade stråldosen i tumörerna och såg att den hos patienter med bukspottkörtel-NET var störst vid de två första cyklerna men därefter betydligt mindre vid följande cykler. Samma tendens sågs, fast inte statistiskt säkerställd, vid NET utgången från tunntarmen.
- Fynden antyder att man genom att öka mängden Lutetium-177 i de två första cyklerna skulle kunna öka den totala stråldosen till tumörerna, i alla fall vid bukspottkörtel-NET, och därmed sannolikt göra behandlingen effektivare, avslutar Anders Sundin.
FAKTA: Neuroendokrina tumörer – ett av fyra Centres of Excellence på Akademiska
- Centres of Excellence (CoE) inrättades på Akademiska sjukhuset år 2012.
- Idag har sjukhuset fyra Centres of Excellence; inom neuroendokrina tumörer, neurotrauma, inflammationer och typ 1-diabetes.
- Fokuset för centret inom endokrina tumörer är högspecialicerad utredning, behandling, uppföljning och forskning.
För mer information/intervju, kontakta:
Anders Sundin, överläkare och professor inom radiologi och molekylär avbildning, Akademiska sjukhuset/Uppsala Universitet, e-post: anders.sundin@radiol.uu.se, tel: 070-167 92 50
Bilder


Om
Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.
Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Cancervården i Uppsala får europeisk kvalitetsstämpel22.4.2025 08:15:59 CEST | Pressmeddelande
Nu står det klart att vården och forskningen inom cancerområdet i Uppsala ackrediteras som Comprehensive Cancer Centre. Det innebär att Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet uppfyller europeiska kvalitetsstandarder i fråga om bemötande, prevention, diagnos, behandling, omvårdnad, rehabilitering samt forskning, undervisning och utbildning.
Fem Uppsalaforskare får stora anslag från Njurfonden10.4.2025 08:00:56 CEST | Nyheter
Fem forskare vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet har fått stora anslag från Njurfonden. Forskarna är verksamma inom områdena inflammatoriska njursjukdomar och njursjukdomar/diabetes. Totalt uppgår anslagen till 950 000 kronor. Utdelningen av forskningsbidragen skedde på Världsnjurdagen 2025.
Ny teknik möjliggör snabbare diagnostik vid genetiska hälsotillstånd26.3.2025 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Vid misstanke om att sjukdomar kan orsakas av förändringar i arvsmassan görs genetisk diagnostik, då en patients hela genom (DNA) undersöks via så kallad helgenomsekvensering. Akademiska Laboratoriet vid Akademiska sjukhuset använder ett nytt instrument för storskalig sekvensering av både kliniska prover och forskningsprover. Detta möjliggör snabbare diagnoser för fler patienter. 2024 analyserades ca 40 procent fler prover från patienter med en misstänkt genetisk sjukdom jämfört med 2023.
Akademiska får bedriva nationell högspecialiserad vård vid lymfödemkirurgi och tillstånd som påverkar könsutvecklingen19.3.2025 14:55:35 CET | Pressmeddelande
Akademiska sjukhuset/Region Uppsala får två nya tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård, dels vid lymfödemkirurgi, dels vid DSD (Differences in Sex Development), tillstånd som påverkar könsutvecklingen. Båda tillstånden är komplexa och kräver multiprofessionell kompetens. Beslutet att koncentrera vården fattades av Nämnden för nationell högspecialiserad vård den 19 mars och innebär att Akademiska sjukhuset nu har 22 NHV-tillstånd.
Självscreening i hemmet ska minska sjuklighet i hjärtkärlsjukdom3.3.2025 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Kan självscreening av hjärtkärlhälsa i hemmet hitta risktillstånd som högt blodtryck och förebygga allvarliga komplikationer såsom stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt och försämrad blodcirkulation? Det ska utvärderas i en klinisk studie vid Akademiska sjukhuset som startar i mars 2025. I studien kommer patienterna själva få mäta blodtryck, samt ta ett blodprov för att mäta kolesterol, blodsocker och njurfunktion. Om screeningprogrammet visar sig kostnadseffektivt kan det införas i vården och leda till att färre drabbas av allvarliga hjärtkärlsjukdomar.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum