PET/MR effektivare än PET/DT för diagnostik av neuroendokrina tumörer
7.5.2021 08:15:00 CEST | Akademiska sjukhuset | Pressmeddelande

- Det är en liten serie med ett dussintal patienter, där samtliga har genomgått PET/DT med en spårsubstans och PET/MR med två spårsubstanser. Resultaten visar dock övertygande att PET/MR diagnostiserar fler tumörlesioner och att tolkningen av undersökningsfynden blir säkrare, säger Anders Sundin, överläkare och professor inom radiologi och molekylär avbildning, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.
Neuroendokrina tumörer, NET, bildas av celler som ska producera hormoner men som har förändrats så att de har blivit cancerceller. De är vanligast i mag-tarmkanalen och lungorna, men kan uppstå i andra organ såsom magsäcken, ändtarmen eller bukspottkörteln. NET sprider sig ofta till lymfkörtlar och lever. De flesta som drabbas är över 60 år och något fler är kvinnor. Exakt vad som orsakar NET är ännu oklart, men viss ärftlighet förekommer framförallt när sådana tumörer utgår från bukspottkörteln.
Ofta är symptomen oklara med bukbesvär och smärta, diarréer, astmaliknande besvär och plötslig hudrodnad, så kallad flush. Hormonbildande NET i bukspottkörteln kan ge märkliga hormonsymptom till exempel lågt blodsocker med yrsel och svimningskänsla. Eftersom symtomen länge kan vara relativt diffusa och inte ger utslag på vanliga laboratorieprov kan det dröja lång tid innan NET upptäcks. Ibland hittas en NET i samband med annan utredning, exempelvis i magsäcken vid gastroskopi eller i ändtarmen vid rektoskopi. I samband med bukkirurgi kan man ibland hitta en NET i tunntarmen eller blindtarmsbihanget.
Vid misstanke om en neuroendokrin tumör tas blodprover och ibland urinprov för att mäta specifika hormoner. Därefter brukar man gå vidare med röntgen, oftast datortomografi (DT) samt PET-kameraundersökningför att kartlägga eventuell spridning.
På Akademiska sjukhuset används numera två moderna kombinerade tekniker PET/MR och PET/DT, PET/DT är en PET-kamera som kopplats ihop med datortomografiutrustning, och som vi använt på sjukhuset sedan 15 år, medan man vid PET/MR kopplat ihop PET-kameran med en magnetkamera, och denna används sedan några år tillbaka för forskningsstudier.
- Operation är det enda sättet att bota en neuroendokrin tumör, men vid tumörspridning finns andra behandlingar. Därför är det viktigt att avbildningen är så känslig och säker som möjligt för att kunna kartlägga tumörutbredningen och utifrån den erbjuda den bästa behandlingen. I den aktuella studien var PET/MR bättre än PET/DT för tumörkartläggning eftersom PET-komponenten i båda kamerorna var likvärdiga men att MR hittade fler tumörer än DT och gjorde tolkningen av bildfynden säkrare, avslutar Anders Sundin.
FAKTA: Neuroendokrina tumörer – ett av fyra Centres of Excellence på Akademiska
- Centres of Excellence (CoE) inrättades på Akademiska sjukhuset år 2012.
- Idag har sjukhuset fyra Centres of Excellence; inom neuroendokrina tumörer, neurotrauma, inflammationer och typ 1-diabetes.
- Fokuset för centret inom endokrina tumörer är högspecialicerad utredning, behandling, uppföljning och forskning.
För mer information/intervju, kontakta:
Anders Sundin, överläkare och professor inom radiologi och molekylär avbildning, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, tel: 070-167 92 50, e-post: anders.sundin@radiol.uu.se
Bilder


Om
Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.
Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Akademiska först i Sverige med ultraljud- och frysbehandling som kompletterande precisionsbehandlingar mot prostatacancer11.2.2026 10:00:00 CET | Pressmeddelande
År 2020 var Akademiska sjukhuset först i Sverige med att införa högintensivt fokuserat ultraljud (HIFU) som en potentiellt botande behandling för patienter med prostatacancer av mellanrisk. Hittills har cirka 250 patienter behandlats, med överlag lindriga biverkningar. Nu tar sjukhuset nästa steg och blir först i landet med att införa frysterapin kryo som en kompletterande lokalt fokuserad behandling.
Ny organisation ska stärka den palliativa vården på Akademiska11.2.2026 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Från den 12 februari organiseras den palliativa vården till ett eget verksamhetsområde med ett bredare uppdrag där målet är att alla patienter, oavsett ålder och diagnos, ska erbjudas en trygg, patientsäker och hållbar vård vid livets slut. Samtidigt inleds arbetet med att inrätta ett palliativt kompetenscentrum knutet till verksamheten.
Uppgraderad MR-Linac möjliggör mer precis strålbehandling av rörliga tumörer22.1.2026 08:00:00 CET | Pressmeddelande
2019 var Akademiska sjukhuset pionjär på MR-Linac i Sverige; en teknik för strålbehandling där en linjäraccelerator kombineras med MR-kamera. Nu har tekniken förbättrats ytterligare med så kallad gating. Det innebär att man inte bara kan se tumören och omkringliggande organ i realtid utan även agera under själva strålbehandlingen.
Sjukhusvård i hemmet - nytt alternativ för patienter inom infektion och kirurgi16.12.2025 09:00:00 CET | Pressmeddelande
En ny avdelning har öppnats på Akademiska sjukhuset - Akademiska hemma – som till en början ska erbjuda sjukhusvård i hemmet för patienter inom infektion och kirurgi. Genom att använda modern teknik och medicinska resurser kan patienter, som normalt sett skulle vara inlagda på sjukhuset, i stället få motsvarande vård i hemmet. Satsningen är ett led i arbetet med Effektiv och nära vård; att vården ska flyttas närmare patienterna.
Hälsoriskbedömning klar: Falubors exponering för metaller har undersökts10.12.2025 16:00:00 CET | Pressmeddelande
Faluns tusenåriga historia av gruvdrift har satt omfattande spår i landskapet. Metaller som spridits från gruvdriften finns i dag i marken och kan påverka både miljö och hälsa. Under 2023 startade därför en omfattande undersökning av den förorenade marken i Falun. De preliminära resultaten visar bland annat att en liten mängd nedsvald jord i de mest förorenade områdena kan innebära risk för akut förgiftning.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum
