Akademiska sjukhuset

Covid-studie på Akademiska: Biomarkörer kan underlätta upptäckt av muskelsvaghet och risk för blodpropp hos covidpatienter

Dela
Forskare på Akademiska sjukhuset har i en studie funnit att två biomarkörer i blodet är vanligare hos svårt sjuka covidpatienter som utvecklar muskelsvaghet under intensivvård. Detta kan leda till att förebyggande behandling kan sättas in tidigare.
Forskare på Akademiska sjukhuset har i en studie funnit att två biomarkörer i blodet är vanligare hos svårt sjuka covidpatienter som utvecklar muskelsvaghet under intensivvård. Detta kan leda till att förebyggande behandling kan sättas in tidigare.
Forskare på Akademiska sjukhuset har i en studie funnit att två biomarkörer i blodet är vanligare hos svårt sjuka covidpatienter som utvecklar muskelsvaghet under intensivvård. Detta kan leda till att förebyggande behandling kan sättas in tidigare.

- Våra resultat visar att nivåerna av två specifika biomarkörer i blodet, Neurofilament light chain (NfL) och glial fibrillary acidic protein (GFAp) som signalerar skador på nervsystemet, var högre i ett tidigt skede i den grupp av covid-19-patienter som vårdades inom intensivvården och utvecklade muskelsvaghet. Dessa patienter hade även längre vårdtid, högre risk för blodproppar och större behov av respirator under lång tid. Förhoppningen är att de nya rönen kan leda till att patienter i riskzonen kan fångas in tidigare och snabbare få förebyggande behandling, säger Anna Rostedt Punga, överläkare och professor inom klinisk neurofysiologi vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.

I den aktuella studien, som har publicerats i facktidskriften Clinical Neurophysiology, har läkare på Akademiska sjukhuset följt utvecklingen för totalt 111 patienter med covid-19 som vårdats på intensivvårdsavdelning (IVA) under perioden mars-juni 2020 och då utvecklat muskelsvaghet. Det som undersökts är neurofysiologiska fynd och blodbiomarkörer hos patienter.

- Elva av patienterna utvecklade muskelsvaghet, så kallad critical illness myopati (CIM) eller critical illness neuropati (CIN). Dessa patienter vårdades en längre tid inom intensivvården. Dessutom drabbades de i högre grad av blodproppar och behövde oftare respiratorvård i över två veckors tid, framhåller Anna Rostedt Punga.

Studien visar att de två specifika blodbiomarkörerna Neurofilament light chain (NfL) och glial fibrillary acidic protein (GFAp), som signalerar nervskador, var högre i ett tidigt skede hos patientgruppen som vårdades inom intensivvården och utvecklade muskelsvaghet. Detta talar enligt Anna Rostedt Punga för att dessa är möjliga biomarkörer för utvecklingen av CIN och CIM.

Följande läkare har medverkat i forskningsstudien: Anna Rostedt Punga, Robert Frithiof, Elham Rostami, Eva Kumlien, Johan Virhammar, David Fällmar, Michael Hultström, Miklós Lipcey, Nicholas Ashton, Kaj Blennow, Henrik Zetterberg.

Studien “Critical illness polyneuropathy, myopathy and neuronal biomarkers in covid-19 patients: a prospective study” har publicerats ifacktidskriften Clinical Neurophysiology.

Läs artikeln här. 

För mer information, kontakta:
Anna Rostedt Punga, överläkare och professor inom klinisk neurofysiologi vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, tel: 070-611 54 38, e-post: anna.rostedt.punga@akademiska.se

Nyckelord

Bilder

Forskare på Akademiska sjukhuset har i en studie funnit att två biomarkörer i blodet är vanligare hos svårt sjuka covidpatienter som utvecklar muskelsvaghet under intensivvård. Detta kan leda till att förebyggande behandling kan sättas in tidigare.
Forskare på Akademiska sjukhuset har i en studie funnit att två biomarkörer i blodet är vanligare hos svårt sjuka covidpatienter som utvecklar muskelsvaghet under intensivvård. Detta kan leda till att förebyggande behandling kan sättas in tidigare.
Ladda ned bild

Om

Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset

751 85 Uppsala

018-611 00 00https://www.akademiska.se/

Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.

Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Sjukhusvård i hemmet - nytt alternativ för patienter inom infektion och kirurgi16.12.2025 09:00:00 CET | Pressmeddelande

En ny avdelning har öppnats på Akademiska sjukhuset - Akademiska hemma – som till en början ska erbjuda sjukhusvård i hemmet för patienter inom infektion och kirurgi. Genom att använda modern teknik och medicinska resurser kan patienter, som normalt sett skulle vara inlagda på sjukhuset, i stället få motsvarande vård i hemmet. Satsningen är ett led i arbetet med Effektiv och nära vård; att vården ska flyttas närmare patienterna.

Hälsoriskbedömning klar: Falubors exponering för metaller har undersökts10.12.2025 16:00:00 CET | Pressmeddelande

Faluns tusenåriga historia av gruvdrift har satt omfattande spår i landskapet. Metaller som spridits från gruvdriften finns i dag i marken och kan påverka både miljö och hälsa. Under 2023 startade därför en omfattande undersökning av den förorenade marken i Falun. De preliminära resultaten visar bland annat att en liten mängd nedsvald jord i de mest förorenade områdena kan innebära risk för akut förgiftning.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye