T-celler ska förhindra avstötning efter ö-transplantation vid diabetes

- Vår förhoppning är att kunna minska behovet av immunsuppression och i framtiden kunna behandla personer med svår typ 1 diabetes med cellterapier som inte kräver immunhämmande läkemedel, säger Bengt von Zur-Mühlen, överläkare inom transplantationskirurgi på Akademiska sjukhuset.
Han betonar att behandlingen av typ 1-diabetes kontinuerligt gör framsteg, med bättre mätutrustning, insulinsorter och insulinpumpar, men att vissa patienter med tiden ändå utvecklar en svår diabetes med oförutsägbar kraftig variation av blodsockret. För dessa, framhåller han, kan ö-transplantation ibland vara ett alternativ. Behandlingen innebär att man endast transplanterar den del av bukspottkörteln, de Langerhanska öarna, där bland annat insulin produceras.
Metoden, som utvärderas i studien, bygger på vetskapen att kroppen själv inte bara producerar de vita blodkroppar som orsakar avstötning utan också regulatoriska T-celler, en sorts vita blodkroppar som hämmar de blodkroppar som orsakar avstötning. Genom att regulatoriska T-celler har speciella ytmarkörer (molekyler på cellytan) kan de särskiljas från vita blodkroppar som till exempel orsakar avstötning.
Regulatoriska T-celler har i djurförsök visat sig kunna förhindra avstötning om de tillförts i tillräcklig mängd och på rätt plats. De används också på patienter i samband med benmärgstransplantation för att minska oönskade immunologiska reaktioner som har likheter med avstötningsreaktioner.
- I den aktuella studien separeras de vita blodkropparna från patientens eget blod och därefter renas de ytterligare utanför blodbanan med en avancerad teknik för att få fram regulatoriska T-celler. Dessa ges därefter som infusion till patienten i samband med ö-transplantation. Syftet är framförallt att utvärdera om reningsmetoden som sådan är säker. Nästa steg blir att utveckla behandlingen i framtida kliniska studier, berättar Bengt von Zur-Mühlen.
Akademiska sjukhuset började med ö-transplantation som behandling vid svår typ 1-diabetes år 2001. Sedan dess har drygt 170 transplantationer fördelat på cirka 60 patienter genomförts. De insulinproducerande celler, så kallade Langerhanska öar, som används vid transplantationen utvinns på Rudbecklaboratoriet i Uppsala.
För mer information/intervju, kontakta:
Bengt von Zur-Mühlen,överläkare verksam inom transplantationskirurgi på Akademiska sjukhuset, tel: 018-611 63 11 eller 076-832 98 04, e-post: bengt.muhlen@medsci.uu.se
Fakta: Typ 1-diabetes – ett av fyra Centres of Excellence
- Centres of Excellence inrättades på Akademiska sjukhuset år 2012.
- Idag har sjukhuset fyra Centres of Excellence; inom typ 1-diabetes, neurotrauma, neuroendokrina tumörer och inflammationer.
- Diabetescentrets fokus är patienter med svår typ 1-diabetes. Syftet är att förbättra vården för dessa patienter, och i förlängningen även för patienter med stabilare typ 1-diabetes. Alla sektioner som ingår i detta center är forskningsaktiva, och förhoppningen är att centret ska göra Akademiska sjukhuset mer attraktivt för forskningsstudier.
Bilder

Om
Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.
Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Cancervården i Uppsala får europeisk kvalitetsstämpel22.4.2025 08:15:59 CEST | Pressmeddelande
Nu står det klart att vården och forskningen inom cancerområdet i Uppsala ackrediteras som Comprehensive Cancer Centre. Det innebär att Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet uppfyller europeiska kvalitetsstandarder i fråga om bemötande, prevention, diagnos, behandling, omvårdnad, rehabilitering samt forskning, undervisning och utbildning.
Fem Uppsalaforskare får stora anslag från Njurfonden10.4.2025 08:00:56 CEST | Nyheter
Fem forskare vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet har fått stora anslag från Njurfonden. Forskarna är verksamma inom områdena inflammatoriska njursjukdomar och njursjukdomar/diabetes. Totalt uppgår anslagen till 950 000 kronor. Utdelningen av forskningsbidragen skedde på Världsnjurdagen 2025.
Ny teknik möjliggör snabbare diagnostik vid genetiska hälsotillstånd26.3.2025 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Vid misstanke om att sjukdomar kan orsakas av förändringar i arvsmassan görs genetisk diagnostik, då en patients hela genom (DNA) undersöks via så kallad helgenomsekvensering. Akademiska Laboratoriet vid Akademiska sjukhuset använder ett nytt instrument för storskalig sekvensering av både kliniska prover och forskningsprover. Detta möjliggör snabbare diagnoser för fler patienter. 2024 analyserades ca 40 procent fler prover från patienter med en misstänkt genetisk sjukdom jämfört med 2023.
Akademiska får bedriva nationell högspecialiserad vård vid lymfödemkirurgi och tillstånd som påverkar könsutvecklingen19.3.2025 14:55:35 CET | Pressmeddelande
Akademiska sjukhuset/Region Uppsala får två nya tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård, dels vid lymfödemkirurgi, dels vid DSD (Differences in Sex Development), tillstånd som påverkar könsutvecklingen. Båda tillstånden är komplexa och kräver multiprofessionell kompetens. Beslutet att koncentrera vården fattades av Nämnden för nationell högspecialiserad vård den 19 mars och innebär att Akademiska sjukhuset nu har 22 NHV-tillstånd.
Självscreening i hemmet ska minska sjuklighet i hjärtkärlsjukdom3.3.2025 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Kan självscreening av hjärtkärlhälsa i hemmet hitta risktillstånd som högt blodtryck och förebygga allvarliga komplikationer såsom stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt och försämrad blodcirkulation? Det ska utvärderas i en klinisk studie vid Akademiska sjukhuset som startar i mars 2025. I studien kommer patienterna själva få mäta blodtryck, samt ta ett blodprov för att mäta kolesterol, blodsocker och njurfunktion. Om screeningprogrammet visar sig kostnadseffektivt kan det införas i vården och leda till att färre drabbas av allvarliga hjärtkärlsjukdomar.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum