Unga som döms för rån eller våld eller hot mot tjänsteman har störst risk att fortsätta begå brott

Det är vanligt att ungdomar begår någon typ av brott innan de blivit vuxna. Vilket brott som den unga debutlagförs för ger en fingervisning om individens framtida brottslighet. De brott som i högst utsträckning kan kopplas till framtida kriminalitet kallas för strategiska brott. Bland pojkar är rån det mest strategiska brottet, och bland flickor våld eller hot mot tjänsteman. Nästan en femtedel av de pojkar som debutlagförts för rån lagfördes åtminstone nio gånger under uppföljningsperioden i Brås studie. Det gäller även grov stöld och våld eller hot mot tjänsteman.

– Ett gemensamt drag för de strategiska brotten är att de är mer avancerade än övriga brott som begås av andra jämnåriga, eftersom de tenderar att förutsätta mer hänsynslöshet. De unga som redan som första brott lagförs för strategiska brott tar fler och större risker, säger Olle Westlund, utredare på Brå.

Det är tredje gången Brå undersöker strategiska brott bland unga. Tidigare resultat som att de mest brottsaktiva ungdomarna begår många typer av brott bekräftas i den nya studien, liksom att de oftare börjar tidigt med beteenden som senare i livet är straffbara. Den nya studien pekar även på att själva brottstypen har ett minskande förklaringsvärde, det vill säga att de strategiska brotten blivit mindre predicerande. Majoriteten av de så kallade högaktiva lagöverträdarna har lagförts för andra brott än just de strategiska. De flesta unga som begår brott slutar också begå brott innan de blir vuxna.

Ett annat resultat från Brås studie är den anmärkningsvärda överdödligheten bland de så kallade högaktiva lagöverträdarna. Bland kvinnorna är överdödligheten 25 gånger större än förväntat, och bland män är den 11 gånger större. Drygt hälften har dött av förgiftningar och överdoser.

– Det här visar på vilka tragiska konsekvenser ett liv i kriminalitet medför – både för samhället och för individen. Det gäller inte minst för kvinnor där kriminaliteten är ett större normbrott. Resultaten pekar mot att ”det goda livet som kriminell” oftare är kortare och kantat av motgångar och hinder, säger Olle Westlund.

För unga som hamnat i kriminalitet finns det olika faktorer som kan underlätta eller försvåra möjligheten att sluta begå brott. Att upphöra med kriminalitet är ofta en längre process, där det krävs olika typer av stöd beroende på var i processen personen befinner sig och vilka hens drivkrafter är.

– En särskilt viktig omständighet är motivationen till förändring. Fokus i arbetet med unga i kriminalitet bör därför rimligen ligga på att hitta det som motiverar dem, och stärka deras kapacitet att nå dit. Motivation och socialt stöd samspelar och hur bra de samspelar spelar stor roll för kapaciteten att förändra och förändras, säger Olle Westlund.

Fakta
Brå har på uppdrag av regeringen undersökt vilka brott bland unga som bäst predicerar en fortsatt högfrekvent brottslighet, så kallade strategiska brott. Som underlag har Brå använt registerdata över samtliga 15–17-åringar, totalt 37 000 personer, som debutlagfördes 2010–2014. I rapporten ingår även en kunskapssammanställning utifrån befintlig forskning gällande faktorer som ökar möjligheterna för individer att lämna kriminella sammanhang.

Kontakt:

• Olle Westlund, utredare, telefon: 08-527 58 451, e-post: olle.westlund@bra.se
• Jonas Öberg, utredare, telefon: 08-527 58 436, e-post: jonas.oberg@bra.se