Personcentrerad vård ska stärkas för medvetslösa patienter

Personcentrerad vård blir allt viktigare inom sjukvården. Det innebär att man fokuserar på hela personen, med dennes unika behov, resurser och erfarenheter, inte enbart på sjukdomen. För medvetslösa och sövda patienter är detta en stor utmaning, särskilt nu under pandemin då närstående inte kan närvara på samma sätt. En omvårdnadsrond är ett komplement till den medicinska ronden och innebär att sjuksköterskor systematiskt identifierar patientens alla omvårdnadsbehov, i samråd med patient och närstående, och där evidensbaserade omvårdnadsåtgärder ordineras.

- Personcentrerad vård kräver kunskap och insikt hos sjuksköterskorna. Det är extra svårt att bedriva personcentrerad vård inom neurointensivvården eftersom patienterna som vårdas där ofta är både medvetslösa och sövda vilket medför att de inte själva kan föra sin talan och uttrycka vilka behov de har och vad som är viktigt för dem. Dessutom befinner sig anhöriga ofta i chock vilket gör det svårt för dem att föra patientens talan. På grund av pandemin råder dessutom besöksförbud på sjukhuset vilket medför att närstående inte kan vara med på samma sätt som tidigare, säger Lena Nyholm, specialistsjuksköterska inom neurointensivvården på Akademiska sjukhuset och forskare vid Uppsala universitet.

Inom ramen för den aktuella studien ska forskarna följa patienterna löpande under vårdtiden men också inhämta information efter den akuta vårdtiden, när de lämnat neurointensivvården. Detta för att ta reda på vad patienterna skulle ha föredragit och vad som var viktigt för dem under vårdtiden. Kunskapen ska sedan användas i vidareutveckling av de omvårdnadsronder som redan nu görs på avdelningen.

- Vi räknar med att inkludera ett femtiotal patienter löpande, som vi följer och observerar i realtid. Dessutom kommer cirka 15 patienter att intervjuas ungefär tre månader efter att de vårdats på en neurointensivvårdsavdelning. Denna kunskap kan komma framtida patienter till nytta som inte kan kommunicera, både inom neurointensiven och andra enheter på sjukhuset, berättar Lena Nyholm.

Ett viktigt syfte med studien är att förbättra omvårdnadsronderna genom att ännu tydligare involvera patientens syn på vilka av deras svårigheter som bör prioriteras. Forskarna ska också utvärdera huruvida omvårdnadsronderna bidrar till möjligheten att erbjuda personcentrerad och evidensbaserad vård och på det sättet identifiera och lösa patienternas individuella behov och problem. Man ska också studera om ronderna möter önskemålen om delaktighet från närstående.

Ronderna genomförs genom samtal mellan sjuksköterskor och när det är möjligt deltar patient och/eller närstående . Syftet är att man som patient och närstående ska bli informerad och få tillfälle att ge information, bli delaktig och ha större möjlighet att påverka vården. Annan forskning visar att omvårdnadsronder minskar komplikationer, likaså att medverkande sjuksköterskor känner ökad tillfredsställelse i arbetet.

Enligt Lena Nyholm är det av stor vikt att omvårdnadsinsatser kan utföras på ett personcentrerat sätt och i enlighet med tillgänglig evidens.

- Vår hypotes är att omvårdnadsronder kan stärka personcentrerad vård, bland annat genom att patienternas behov identifieras av en erfaren sjuksköterska på ett systematiskt sätt, förklarar hon. Härmed kan evidensbaserade insatser sättas in och utvärderas. En annan aspekt är att omvårdnadsronder kan ge ökad kännedom om vad som motiverar patienter att kämpa vidare i sin sjukdom samt vad som kan ge vila, avslappning och glädje korta stunder i en annars för patienten väldigt krävande situation. Omvårdnadsronder kan också vara ett sätt att systematiskt introducera ny kunskap i omvårdnadsarbetet.


För mer information, kontakta:
Lena Nyholm, specialistsjuksköterska inom neurointensivvården på Akademiska sjukhuset och forskare vid Uppsala universitet, tel:018-611 99 06, e-post, Lena.Nyholm@neuro.uu.se