Akademiska sjukhuset

Lutetiumbehandling effektiv mot neuroendokrina tumörer – även efter upprepad cytostikabehandling

Dela
Patienter med neuroendokrin tumör i bukspottkörteln, som genomgått upprepade cytostatikabehandlingar, kan på ett säkert sätt erbjudas målstyrd strålbehandling med Lutetium-177. Det framgår av en klinisk studie vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.
Bilden visar hur utbredningen av levermetastaser minskar under pågående 
radionuklidterapi med Lutetium-177.
Bilden visar hur utbredningen av levermetastaser minskar under pågående radionuklidterapi med Lutetium-177.

- Resultaten visar att det är säkert att ge radionuklidterapi med Lutetium-177 också till patienter med neuroendokrin tumör i bukspottkörteln som tidigare har genomgått cytostatikabehandling. Dock är överlevnaden efter Lutetium-177-terapi kortare efter flera linjers cytostatika än om man bara fått en linjes behandling, säger Katarzyna Fröss-Baron, överläkare och forskare inom radiologi och molekylär avbildning, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.

Neuroendokrina tumörer, NET, bildas av celler som ska producera hormoner men som har förändrats så att de har blivit cancerceller. De är vanligast i mag-tarmkanalen och lungorna, men kan uppstå i andra organ såsom magsäcken, ändtarmen eller bukspottkörteln. NET sprider sig ofta till lymfkörtlar och lever. De flesta som drabbas är över 60 år och något fler är kvinnor. Exakt vad som orsakar NET är ännu oklart, men viss ärftlighet förekommer framförallt när sådana tumörer utgår från bukspottkörteln.

Den enda botande behandlingen är operation. Om tumören spritt sig finns behandling med somatostatin-analoger som minskar hormonsymtom, cellgifter, mediciner som hämmar blodkärlsförsörjning till tumörerna samt så kallad målsökande strålbehandling med Lutetium-177. Lutetium-177 är kopplat till en somatostatin-analog och när det sprutas in i blodbanan fäster det sig på tumörcellerna som utsätts för en hög stråldos med acceptabla stråldoser till de normala vävnaderna.

- Fördelen med Lutetium-177-behandling jämfört med traditionell strålbehandling är att man kan behandla spridda cancerceller i hela kroppen. Sedan 2010 har vi behandlat runt 900 patienter på Akademiska vilket motsvarar 70-80 patienter per år, berättar Katarzyna Fröss-Baron.

Den aktuella forskningsstudien inkluderar ett 100-tal patienter med spridd bukspottkörtel-NET.

- I regel behandlas dessa patienter först med en eller flera sorters cytostatika. Tidigare har det varit oklart om cellgifterna har gjort patienterna sämre ställda att klara av Lutetium-177-behandlingen. Den nya forskningsstudien visar emellertid att Lutetium-177-behandlingen är säker och effektiv även om man har genomgått flera linjers cellgiftbehandling, men överlevnaden är kortare om man fått fler än en linje cellgifter, avslutar Katarzyna Fröss-Baron.

FAKTA: Neuroendokrina tumörer – ett av fyra Centres of Excellence på Akademiska

  • Centres of Excellence (CoE) inrättades på Akademiska sjukhuset år 2012.
  • Idag har sjukhuset fyra Centres of Excellence; inom neuroendokrina tumörer, neurotrauma, inflammationer och typ 1-diabetes.
  • Fokus för CoE neuroendokrina tumörer är högspecialiserad utredning, behandling, uppföljning och forskning.

För mer information/intervju, kontakta:
Katarzyna Fröss-Baron överläkare och forskare inom radiologi och molekylär avbildning, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, e-post: katarzyna.fross.baron@akademiska.se, tel:018-611 43 42

Nyckelord

Bilder

Bilden visar hur utbredningen av levermetastaser minskar under pågående 
radionuklidterapi med Lutetium-177.
Bilden visar hur utbredningen av levermetastaser minskar under pågående radionuklidterapi med Lutetium-177.
Ladda ned bild
Katarzyna Fröss-Baron överläkare och forskare inom radiologi och molekylär avbildning, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet
Katarzyna Fröss-Baron överläkare och forskare inom radiologi och molekylär avbildning, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet
Ladda ned bild

Om

Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset

751 85 Uppsala

018-611 00 00https://www.akademiska.se/

Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.

Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Ny teknik möjliggör snabbare diagnostik vid genetiska hälsotillstånd26.3.2025 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Vid misstanke om att sjukdomar kan orsakas av förändringar i arvsmassan görs genetisk diagnostik, då en patients hela genom (DNA) undersöks via så kallad helgenomsekvensering. Akademiska Laboratoriet vid Akademiska sjukhuset använder ett nytt instrument för storskalig sekvensering av både kliniska prover och forskningsprover. Detta möjliggör snabbare diagnoser för fler patienter. 2024 analyserades ca 40 procent fler prover från patienter med en misstänkt genetisk sjukdom jämfört med 2023.

Akademiska får bedriva nationell högspecialiserad vård vid lymfödemkirurgi och tillstånd som påverkar könsutvecklingen19.3.2025 14:55:35 CET | Pressmeddelande

Akademiska sjukhuset/Region Uppsala får två nya tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård, dels vid lymfödemkirurgi, dels vid DSD (Differences in Sex Development), tillstånd som påverkar könsutvecklingen. Båda tillstånden är komplexa och kräver multiprofessionell kompetens. Beslutet att koncentrera vården fattades av Nämnden för nationell högspecialiserad vård den 19 mars och innebär att Akademiska sjukhuset nu har 22 NHV-tillstånd.

Självscreening i hemmet ska minska sjuklighet i hjärtkärlsjukdom3.3.2025 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Kan självscreening av hjärtkärlhälsa i hemmet hitta risktillstånd som högt blodtryck och förebygga allvarliga komplikationer såsom stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt och försämrad blodcirkulation? Det ska utvärderas i en klinisk studie vid Akademiska sjukhuset som startar i mars 2025. I studien kommer patienterna själva få mäta blodtryck, samt ta ett blodprov för att mäta kolesterol, blodsocker och njurfunktion. Om screeningprogrammet visar sig kostnadseffektivt kan det införas i vården och leda till att färre drabbas av allvarliga hjärtkärlsjukdomar.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye