Ny rapport avfärdar myter om nätläkare

Jönköping Academy presenterade i dag en rapport som visar att de som använder nätläkare gör det i stället för att vända sig till andra vårdgivare och att de har god förmåga att själva bedöma om de behöver läkarhjälp. Av rapporten framgår även att nätläkartjänster upplevs vara både säkra och kostnadseffektiva.

Forskare vid Jönköping Academy har på initiativ av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) studerat registerdata och intervjuat patienter som genomfört digitala vårdbesök. Totalt omfattade rapporten studier av 10 400 patienter som under 17 månader hade haft 17 301 digitala vårdmöten, varav 15 211 med läkare. Rapporten presenterades i dag på ett seminarium på SKL.

– Rapporten visar att patienterna är mogna att själva avgöra vilken hjälp de behöver och att de tycker våra tjänster är säkra och kostnadseffektiva för både samhället och dem själva. Att vi tillsammans dessutom ställt 1400 olika diagnoser visar på bredden av den vård vi kan ge, säger Henrik Kangro, medicinskt ledningsansvarig läkare Min Doktor.

– Vi fyller en viktig funktion inom vården och driver utvecklingen framåt. De som behöver vård ska inte behöva vänta i onödan och bli frustrerade över att inte få tid på eller ens kontakt med sin vanliga vårdcentral för ärenden som går att hantera på distans, säger Daniel Persson affärsutvecklingschef Min Doktor.

Några av rapportens slutsatser:

90 procent av de digitala vårdmötena har varken föregåtts eller följts av kontakt med annan vårdgivare.

Endast 3,6 procent av ärendena följs av ett fysiskt primärvårdsbesök för samma åkomma inom sju dygn. Detta talar för att för den typ av vårdbehov som digitala läkartjänster innebär, möter individens behov och inte leder till fysiskt besök i primärvård.

90 procent av patienterna har endast genomfört ett digitalt vårdmöte under den studerade perioden.

Tio patienter, motsvarande mindre än 0,1 procent, hade genomfört 20 besök eller fler under perioden.

Akut övre luftvägsinfektion utgör 4,7 procent av de ställda diagnoserna, vilket är samma procentandel som på fysiska vårdcentraler.

De 10 vanligaste diagnoserna utgör 20 procent av samtliga ärenden - totalt handlar det om 1400 olika typer av diagnoser.

Av studiens kvalitativa del framgår att många patienter känner frustration över svårigheten att få tid på den lokala vårdcentralen. Många upplever även att deras arbetssituation eller familjeförhållanden försvårar möjligheten att göra fysiska vårdbesök.

De intervjuade patienterna har god kännedom om tjänsten 1177 Vårdguiden och anger i många fall att de valt bort denna eftersom de bedömde att de inte hade kunnat få hjälp därigenom. ”Informanterna som sökt för mer komplicerade hälsofrågor (…) skulle inte ha tagit upp frågan med en sjuksköterska på 1177 sjukvårdsrådgivning.”.

Länk till rapporten