Nya rön om autoreglering av hjärnans blodflöde kan förbättra vården vid svåra hjärnskador

Forskningsresultat från flera centra i världen talar för att patienternas normala förmåga att reglera blodflödet i hjärnan så att det inte påverkas av svängningar i blodtrycket, så kallad tryckautoreglering, är en viktig mekanism att ta hänsyn till i neurointensivvården där patienten med svåra skallskador vårdas.
- Studier på neurointensiven här på Akademiska har tidigare visat att behandlingsresultaten för patienter med dålig autoreglering är bättre om blodtrycket ligger lägre medan ett högre blodtryck är bättre för patienter med bevarad autoreglering, säger Per Enblad, professor och överläkare inom neurokirurgi på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.
Neurointensivvårdsavdelningen är ett av fyra Centres of Excellence vid Akademiska sjukhuset. Här vårdas cirka 700 patienter årligen, framförallt patienter med svåra hjärnskador. Vårdtiden är cirka 1-2 veckor.
Enligt Per Enblad har neurointensiven byggts upp till en unik forskningsplattform för studier av hjärnskademekanismer med standardiserad vård, ett stort antal tekniska metoder för övervakning av hjärnans och kroppens fysiologi/patofysiologi, avancerade radiologiska avbildningsmetoder och kraftigfulla datorsystem för insamling och analys av data.
- Varje minut samlas flera tusen mätvärden in från bland annat tryckgivare i hjärnan och blodkärlssystemet. Genom att alla insamlade övervakningsdata sparas kan data analyseras i detalj i efterhand och mönster kan upptäckas som ger ledtrådar till hur hjärnskador utvecklas och hur behandlingen skulle kunna förbättras, förklarar han.
En aktuell studie från forskargruppen på neurointensiven, som nyligen publicerades i den högt ansedda tidskriften Journal of Neurotrauma, visar att fixa målgränser för hjärnans perfusionstryck (skillnaden mellan blodtrycket och trycket i skallen), som nu är praxis, är sämre för hjärnans ämnesomsättning än en mer individualiserad behandling anpassad till patientens egen förmåga till autoreglering av hjärnans blodflöde.
I studien, som leddes av Teodor Svedung Wettervik, ingick 98 patienter med svår traumatisk hjärnskada. Patienterna övervakades med så kallad mikrodialysteknik där vätska från en mikrodialyskateter i hjärnan analyserades regelbundet för att se hjärnans ämnesomsättning och energitillgång. Genom att analysera tryckvärden, som mäts med mycket hög frekvens, och beräkningar på hur trycket i skallen reagerar på svängningar i blodtrycket kan man bestämma patientens förmåga att autoreglera och vid vilket blodtryck som autoregleringen fungerar bäst.
Det visade sig att hjärnan hade bäst energitillgång när perfusionstrycket låg nära den beräknade nivån för optimalt perfusionstryck. Enligt Enblad talar detta starkt för att det är av stort värde att kontinuerligt övervaka patienternas förmåga att autoreglera och att finjustera blodtrycket till den nivå där autoregleringen av blodflödet fungerar bäst vilket kan variera för olika patienter och också ändras över tid för enskilda patienter.
- Forskningsplattformen på neurointensiven utnyttjas nu för att överföra den nya kunskapen från dessa studier till att studera patienter med blödningar från pulsåderbråck i hjärnan och patienter med hjärnhinneinflammation (meningit) med mera. Förhoppningen är att kunna identifiera vad som är karakteristiskt för dessa tillstånd och utifrån detta förfina neurointensivvården även för dessa patientgrupper, avrundar han.
FAKTA: Neurointensivvårdsavdelningen Akademiska sjukhuset
- Här vårdas cirka 700 patienter årligen, framförallt patienter med svåra hjärnskador.
- Vårdtiden är cirka 1-2 veckor.
- Patienterna kommer från Uppsala län, Sjukvårdsregion Mellansverige och övriga landet.
- Neurotrauma är ett av fyra Centres of Excellence vid Akademiska sjukhuset. De övriga är: Neuroendokrina tumörer, Inflammationer och Typ 1-diabetes.
För mer information/intervju, kontakta:
Per Enblad, professor och överläkare inom neurokirurgi på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, tel: 018-611 49 68, e-post: per.enblad@neuro.uu.se
Nyckelord
Bilder


Om
Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.
Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Ny teknik möjliggör snabbare diagnostik vid genetiska hälsotillstånd26.3.2025 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Vid misstanke om att sjukdomar kan orsakas av förändringar i arvsmassan görs genetisk diagnostik, då en patients hela genom (DNA) undersöks via så kallad helgenomsekvensering. Akademiska Laboratoriet vid Akademiska sjukhuset använder ett nytt instrument för storskalig sekvensering av både kliniska prover och forskningsprover. Detta möjliggör snabbare diagnoser för fler patienter. 2024 analyserades ca 40 procent fler prover från patienter med en misstänkt genetisk sjukdom jämfört med 2023.
Akademiska får bedriva nationell högspecialiserad vård vid lymfödemkirurgi och tillstånd som påverkar könsutvecklingen19.3.2025 14:55:35 CET | Pressmeddelande
Akademiska sjukhuset/Region Uppsala får två nya tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård, dels vid lymfödemkirurgi, dels vid DSD (Differences in Sex Development), tillstånd som påverkar könsutvecklingen. Båda tillstånden är komplexa och kräver multiprofessionell kompetens. Beslutet att koncentrera vården fattades av Nämnden för nationell högspecialiserad vård den 19 mars och innebär att Akademiska sjukhuset nu har 22 NHV-tillstånd.
Självscreening i hemmet ska minska sjuklighet i hjärtkärlsjukdom3.3.2025 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Kan självscreening av hjärtkärlhälsa i hemmet hitta risktillstånd som högt blodtryck och förebygga allvarliga komplikationer såsom stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt och försämrad blodcirkulation? Det ska utvärderas i en klinisk studie vid Akademiska sjukhuset som startar i mars 2025. I studien kommer patienterna själva få mäta blodtryck, samt ta ett blodprov för att mäta kolesterol, blodsocker och njurfunktion. Om screeningprogrammet visar sig kostnadseffektivt kan det införas i vården och leda till att färre drabbas av allvarliga hjärtkärlsjukdomar.
Akademiska fortsatt rankat som ett av världens 100 bästa sjukhus27.2.2025 11:50:29 CET | Nyheter
Akademiska sjukhuset klättrar på den internationella tidskriften Newsweeks rankning World's Best Smart Hospitals 2025, från plats 54 till 53. Rankningen speglar hur sjukhusen ligger till med digitalisering och implementering av ny medicinsk teknologi. I en annan rankning över världens bästa sjukhus hamnar Akademiska på plats 82. Endast tre svenska sjukhus placerar sig bland de 100 främsta i världen enligt undersökningen.
Rapport om Gränbyprojektet: Patienterna uppskattar cancervård i köpcentrum och kostnaden per behandling har halverats19.2.2025 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Gränbyprojektet är ett utvecklingsprojekt där Akademiska sjukhuset, tillsammans med läkemedelsföretag och vårdutvecklingsföretag, skapat en behandlingsavdelning i Gränby köpcentrum för patienter med blod- och tumörsjukdomar där patienterna bland annat får blodtransfusion, enklare cytostatikabehandling och immunterapi. En ny rapport visar att patienterna uppskattar den lugna och lättillgängliga miljön och att kostnaden per behandling är cirka 50 procent lägre i Gränby jämfört med på sjukhuset.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum