Södra Sveriges största ekodukt – en succé bland traktens klövvilt

Ekodukten över E65 stod klar våren 2019. Ambitionen var att minska vägens barriäreffekt, något som visat sig fungera. Ett forskarteam har med hjälp av åtta rörelseaktiverade kameror som placerats på och omkring ekodukten följt djurens användning av bron och hur de beter sig.

Dovhjorten – den flitigaste besökaren
Resultatet visar att ekodukten fungerar som önskat för alla klövvilt. Den flitigaste besökaren är dovhjort men även vildsvin och rådjur passerar ofta över ekodukten. Kronhjort är inte lika vanligt förekommande. Kronhjort har besökt ekodukten vid 11% av de dygn som kameror övervakat bron.
- Att ekodukten inte nyttjats i så stor utsträckning av kronhjortar speglar förekomsten av kronhjort i området. Men förhoppningsvis kan vi se en ökning framöver, säger Annelie Rossander, miljöspecialist på Trafikverket i Region syd.

Rör sig utan brådska och utan konkurrens
När det gäller djurens beteende finns det inga indikationer som pekar på att en viltart tränger undan en annan, alltså inget som tyder på konkurrens mellan klövviltsarter.
Djuren tycks röra sig utan brådska över ekodukten och de letar också gärna efter föda på bron. Klövviltet är mer aktiva i gryning/skymning och nattetid, men det finns även många exempel på främst rådjur och dovhjortar som har passerat i fullt dagsljus mitt på dagen.
- Det är glädjande och se att ekodukten fungerar som tänkt. Den dämpar barriärpåverkan från väg E65 för de klövviltsarter som förekommer i landskapet. Djuren hittar dit, nyttjar den frekvent och dessutom upplevs det som att de känner sig trygga när de passerar över ekodukten, säger Annelie Rossander.

Ekoduktens påverkan på viltolyckor
Att djuren har en trygg passage över E65 ska också bidra till att minska antalet viltolyckor. Dock är det för tidigt att dra några slutsatser om det i dagsläget. För att kunna se förändringar i mängden viltolyckor tittar man på statistiken i femårscykler. Det kan nämligen ske stora variationer i viltets rörelser från ett år till ett annat, beroende på till exempel väderförhållanden och tillgång på foder. Trafikverket kommer därför fortsätta följa trafiken vid ekodukten och med hjälp av statistik från nationella viltolycksrådet dra slutsatser längre fram.

Fungerande planpassage på 108:an
För två år sedan gjorde Trafikverket även viltåtgärder på väg 108 mellan Svedala och Staffanstorp. Bland annat har viltstängsel och en planpassage* anlagts så att djuren kan ta sig över vägen tryggt och viltolyckorna minska.
Med hjälp av kameror har planpassagens användning utvärderats och det har visat sig att den fungerar väl.
Rådjur och vildsvin besöker ofta planpassagen. Men dovhjort är en oväntat ovanlig besökare i jämförelse med hur pass vanliga de är i landskapet. Till skillnad mot dovhjorten, så är kronhjort överrepresenterad i planpassagen jämfört med förekomsten i landskapet. Flest passager sker nattetid, vilket speglar djurens generella dygnsaktivitet. Men det finns inget samband mellan viltbesök under dagtid kontra nattetid jämfört med om viltbesöket leder till passage genom planpassagen eller att viltet vänder tillbaka. Eftersom fordonstrafiken är högre dagtid, så indikerar detta att planpassagen fungerar för de vilt som vill korsa vägbanan.
- Det är för tidigt att dra några slutsatser om i vilken omfattning som viltpassagen lett till minskade antal viltolyckor. Vi ser att viltolyckorna minskat, men det kan vara en ögonblicksbild, därför är det viktigt att titta på olycksstatistiken i ett längre tidsperspektiv också här, säger Annelie Rossander.

* En planpassage innebär att viltstängslet är öppet på båda sidor om vägen så att djuren kan röra sig över vägbanan. Vid dessa platser finns viltvarningssystem, som varnar trafikanterna för att vilt befinner sig på eller i närheten av vägen.