Påverkan på magtarmkanalen vid hjärtoperation får konsekvenser efteråt

I sin forskning har Jenny Seilitz studerat magtarmkanalens blodförsörjning, ämnesomsättning och funktion hos hjärtkirurgiska patienter och i experimentella modeller.

– Genom att mäta ämnen i vätska från bukhålan med tunna slangar upptäckte vi att magtarmkanalen kan drabbas av en övergående, lindrig syrebrist under operationen. För att undersöka detta närmare startade vi en stor studie på hjärtkirurgiska patienter där vi på ett strukturerat sätt skattade magtarmkanalens funktion under de första dagarna efter operationen, säger Jenny Seilitz, överläkare på kärl-thoraxkliniken, som nyligen doktorerat vid Institutionen för medicinska vetenskaper vid Örebro universitet.

Resultaten från studien visade att ett mindre antal patienter utvecklade en svår nedsättning av magtarmkanalens funktion och att de patienterna löpte en klart ökad risk att drabbas av komplikationer och att avlida i sviterna av operationen.

– Vi fann också att dessa patienter de första dagarna efter operationen hade ökade nivåer av ett ämne i blodet som frisätts från tarmen när den skadas, berättar hon.

Forskningen visar att det skulle kunna vara värdefullt att mäta och förbättra magtarmkanalens blodförsörjning under operationen. Det är även viktigt att bedöma och med blodprov mäta påverkan på magtarmkanalen efter operationen för att tidigt upptäcka och behandla en nedsatt funktion i magtarmkanalen.

Läkemedel kan påverka magtarmkanalens blodförsörjning negativt

I experimentella modeller upptäcktes att några av de vanligaste läkemedel som används inom intensivvården efter hjärtkirurgi kan påverka magtarmkanalens blodförsörjning negativt och att några andra vanliga intensivvårdsläkemedel inte alltid har den positiva egeneffekt på magtarmkanalens blodförsörjning som man tidigare har trott.

– En ökad kunskap om intensivvårdsläkemedel gör att användandet kan optimeras. Sammantaget kan vår forskning leda till att ännu fler patienter klarar sin hjärtoperation väl, avslutar hon.

Faktaruta

Under hjärtoperationerna mättes ämnen i bukvätskan med en tunn slang inlagd i buken. Som biomarkör användes ett protein som specifikt visar skada på tarmen. Sedan användes ett graderat kliniskt bedömningsinstrument för att mäta olika symtom, exempelvis illamående, kräkningar, blod i avföringen, diarré, förstoppning och uppsvälld mage, under de första tre dagarna efter operation. Graden av påverkan under de tre första dagarna visade sig ha betydelse för senare komplikationer och till och med bidra till ökad dödlighet.

Vid frågor kontakta

Jenny Seilitz
Överläkare
Kärl-thoraxkliniken
Universitetssjukhuset Örebro
Region Örebro län
E-post: jenny.seilitz@regionorebrolan.se
Telefon: 0739 – 71 50 78