Korsettkriget – hur ett litet plagg blev en stor politisk fråga

Utställningen tar med besökaren till ett ojämlikt Sverige där det gjordes skillnad på människor – och det skulle synas. Särskilt viktigt var det att kunna se skillnad mellan kvinnor och män. Det visades i sättet att klä sig, där korsetten var effektiv för att förstärka kvinnokroppens former.

– Många kvinnor vid den här tiden ville bli fria från modeslaveriet i ett trångt och otidsenligt klädesplagg, men också från en trång könsroll med begränsade politiska och ekonomiska möjligheter. Andra hävdade att korsetten var hälsosam och anständig, elegant och modern. Debatten utvecklades till ett ordkrig, Korsettkriget, som engagerade många och handlade om mer än själva plagget, säger Maria Perstedt, museichef.

– Kvinnors relation till korsetten var komplex och motstridiga tolkningar av korsetten existerade samtidigt. Till exempel var det flera ledande personer i kampen för kvinnlig rösträtt som försvarade korsetten, och även de som var kritiska kunde ha svårt att själva lägga bort sin korsett, säger Henric Bagerius, docent i historia vid Örebro universitet, vars forskning ligger till grund för utställningen.

I slutet av utställningen får besökaren också frågan om kroppsidealen verkligen ser annorlunda ut idag.

– På många sätt är tiden för Korsettkriget väldigt olik vår egen, men den här utställningen visar hur idéer kan leva kvar genom historien. Det finns fortfarande formande underkläder och vi använder träning eller estetisk plastikkirurgi för att ge kroppen rätt form. Vi vill väcka funderingar kring om vi idag fortfarande påverkas av 1800-talets könsroller och idéer om kvinnors kroppar, säger Maria Perstedt.

Pressinformation

För att minska spridningen av covid-19 bjuder vi in press och media att boka enskilda tider för en förhandstitt på utställningen.
Kontakt: Maria Hedberg, kommunikatör Kvinnohistoriskt museum (maria.hedberg@umea.se, 070-390 11 78)

Om utställningen

Korsettkriget – en kamp om kvinnlighetens former vid förra sekelskiftet visas på Kvinnohistoriskt museum 31 maj 2021 – 24 april 2022. Läs mer om utställningen på kvinnohistoriskt.se/korsettkriget.

Utställningen Korsettkriget – modeslaveri och kvinnokamp vid förra sekelskiftet producerades 2019 av Örebro universitet. Den bygger på forskning och en bok med samma namn av Henric Bagerius, docent i historia vid Örebro universitet. Innehållet och gestaltningen av utställningen i Umeå har utvecklats och fördjupats i nära samarbete med Henric Bagerius och producerats av Kvinnohistoriskt museum. I Umeå har utställningen titeln Korsettkriget – en kamp om kvinnlighetens former vid förra sekelskiftet. Utställningens form är skapad av Sara Zetterlund i samarbete med Kvinnohistoriskt museum. Utställningens pressbild är skapad av LisaLove Bäckman.

För frågor kring förhandsvisning och pressbild:
Maria Hedberg
Kommunikatör Kvinnohistoriskt museum
070-390 11 78
maria.hedberg@umea.se

Kvinnohistoriskt museum öppnade 2014 och är Sveriges första kvinnohistoriska museum. Museet har på kort tid etablerat sig som en aktör och plattform för frågor som gäller jämställdhet och kvinnohistoria, lokalt och nationellt.