Dödligt skjutvapenvåld har ökat i Sverige, men inte i övriga Europa

Regeringen har gett Brå i uppdrag att kartlägga nivåer och trender i dödligt våld med olika våldsmetoder, med särskilt fokus på skjutvapen. En sådan beskrivande studie besvarar inte frågor om varför denna utveckling sker just i Sverige. I forskningen pekar man dock på ett antal riskfaktorer som kan orsaka plötsliga uppgångar i dödligt våld.

- Det handlar exempelvis om illegala drogmarknader, kriminella gäng eller lågt förtroende för polisen i vissa områden. Men sådana riskfaktorer finns även i vissa andra europeiska länder, utan att dessa länder haft samma utveckling av det dödliga skjutvapenvåldet som vi haft i Sverige, säger Klara Hradilova Selin, utredare, Brå.

Även om själva upptakten till utvecklingen i Sverige är svår att förklara, är det kartlagt att våldet kan eskalera genom en slags smittoeffekter där en skjutning tenderar att utlösa en annan. Det blir allt lättare att ta till vapen, och man använder våld både offensivt och för att försvara sig.

Ökningen är samtidigt tydligt avgränsad till unga män i kriminella miljöer, inom utsatta områden. Familjerelaterade dödsskjutningar minskar i Sverige, liksom dödligt våld med andra metoder än skjutvapen.

För att förebygga det dödliga skjutvapenvåldet är det viktigt att fokusera på att trappa ner våldet genom att använda samhällets samlade resurser på både den repressiva sidan och den sociala. Det är även angeläget att arbeta för att minska nyrekryteringen till kriminella gäng.

Hela rapporten Dödligt skjutvapenvåld i Sverige och andra europeiska länder. En jämförande studie i nivåer, trender och våldsmetoder (2021:8) finns att ladda ner på www.bra.se.

För mer information:

Klara Hradilova Selin, tfn: 08-527 58 408, e-post: klara.selin@bra.se

Rapporten är en av ett tiotal studier om skjutvapenvåld, som kommer att presenteras under The Stockholm Criminology Symposium. Det är i år ett digitalt arrangemang som äger rum den 15-16 juni. https://criminologysymposium.com/