Akademiska går inte vidare med ozonrening av läkemedelsrester

- Vi har visat att det går att ozonrena orenat avloppsvatten innan det passerat ett vanligt reningsverk för att minska läkemedelsrester. Men minskningen med den testade tekniken är inte tillräcklig för att det ska vara praktiskt genomförbart på ett sjukhus som Akademiska i nuläget, säger Josef Järhult, docent och infektionsläkare, som lett studien.

Han betonar vikten av att testa tekniken i den miljö där den ska användas innan nya system köps in för storskaligt bruk. Likaså att det behövs vetenskaplig evidens innan nya metoder införs. Därför valde man att låta utvärdera effekten inom ramen för en oberoende vetenskaplig studie.

Den teknik som använts bygger på användning av ozon, en gas som bildas av syre och är väldigt reaktiv. Ozonet oxiderar föroreningar mycket snabbt och bryter oftast ner dessa till mindre, och ofta mer harmlösa molekyler. Ozon fungerar bra för att bryta ned läkemedelsrester på ett relativt rent vatten – till exempel som sista steg på kommunala reningsverk, men ozon på orenat avloppsvatten är mindre studerat. Ozonanläggningen, filter och utjämningstank, var inhyst i en container placerad på sjukhusområdet. Här togs prover kontinuerligt som genomgick analys avseende 92 läkemedelssubstanser samt antibiotikaresistenta bakterier. Proverna analyserades av forskare vid ett laboratorium på Umeå universitet

- Det finns mycket partiklar och smuts i avloppsvattnet. Trots att vi försökte filtrera vattnet som första steg så täpptes delar av anläggningen igen. Vidare förvånade det oss att ozoneringen i denna studie inte hade någon effekt på mängden resistenta bakterier då det finns många studier som visar att ozon dödar bakterier, framhåller Josef Järhult.

Globalt står sjukvården för en mindre del av de totala läkemedelsutsläppen, men koncentrationen av läkemedel är hög i avloppsvatten från sjukhus.Dessutom kan antibiotikaresistens bildas redan i avloppssystemet på sjukhus och även låga koncentrationer av antibiotika i vattenmiljöer räcker för att bakterier ska utveckla resistens. Inom sjukvården används också antibiotika som ses som ”sista chansen – läkemedel”  för vilka resistensutveckling är särskilt allvarlig.

Miljö är en högprioriterad fråga för Akademiska sjukhuset och Region Uppsala. Arbete pågår på bred front för att minska användningen av miljöskadliga läkemedel. I regionens miljöprogram 2019-2022 finns ett mål om att minska utsläppen av antibiotika från avloppsvatten på sjukhuset. I detta projekt valde man dock att även inkludera fler läkemedelssubstanser som också kan innebära en risk. Tidigare har sjukhuset bland annat testat enzymrening av läkemedelsrester i toaletter.

- Målet för oss är att ta fram en metod som kan användas av olika aktörer som anses vara punktkällor för utsläpp av läkemedelsrester och resistenta bakterier. I ozonreningsprojektet har fokus varit att utvärdera tekniken som reningsmetod på orenat avloppsvatten på plats vid ett sjukhus, förklarar Sofia Svebrant, miljösamordnare på Akademiska sjukhuset

Enligt Josef Järhult saknas i nuläget fungerande teknik på marknaden för att kunna rena läkemedelsrester från orenat vatten på ett sjukhus som Akademiska.

- Även om vi i nuläget inte går vidare med ozon som reningsmetod så har vi inte givit upp om tekniken för all framtid.  Vi är öppna för att testa olika tekniker och anläggningar som är bättre lämpade för sjukhuset och som har bättre effekt. Vi fortsätter aktivt att leta efter fungerande reningsmetoder, avrundar han.

Läs hela artikeln på MDPI:s webbsajt.

För mer information/intervju, kontakta:

Josef Järhult, docent och infektionsläkare, ansvarig för ozonreningsprojektet, tel: 076-496 38 60, e-post: josef.jarhult@medsci.uu.se

Sofia Svebrant, miljösamordnare Akademiska sjukhuset, tel:076-496 39 33, e-post: sofia.svebrant@akademiska.se

FAKTA: Spridning av antibiotika och multiresistenta bakterier

• En stor del av antibiotikan vi äter går rakt igenom kroppen och hamnar i avloppsvattnet. Rester finns i rötslam och gödseltankar, men också i avlopp från sjukhus.
• Både bakterier och antibiotika är farliga när de når naturen, till exempel åar och andra vattendrag.
• I naturen kan multiresistenta bakterier, smitta bakterier utan resistens. Antibiotikarester kan också leda till utveckling av resistens i av exempelvis jordbakterier som kan spridas till andra bakteriearter, och till slut till sjukdomsbärande bakterier som är farliga för människor. På sikt ökar då antalet multiresistenta bakterier som inte går att behandla med antibiotika.