Uppdaterat krislägesavtal anpassat till olika kriser

- Avtalet syftar till en god och förbättrad krisberedskap i samhället. Det är helt avgörande att viktiga välfärdsfunktioner har förutsättningar att hantera de oväntade utmaningar som samhället ställs inför, som den pandemi vi nu genomlever eller skogsbränder, terrordåd och  översvämningar, säger Heike Erkers, ordförande i Akademikerförbundet SSR.

I det uppdaterade krislägesavtalet är tiden en arbetstagare kan gå på krislägesavtalet begränsad till högst åtta veckor. Efter åtta veckor inträder en karensperiod under vilken individen inte ska gå på avtalet. En förlängning kan endast ske om det är absolut nödvändigt att anvisa just den enskilda medarbetaren. Vid en förlängning efter åtta veckor får anvisningstiden vara högst två veckor i taget.

Ersättningarna och tiden för återhämtning höjs i det uppdaterade avtalet. Krisersättningen höjs från 120 till 130 procent, vilket ger en ersättning på 230 procent av lönen per timme. Ersättningen vid uttag av särskild nödfallsövertid höjs från 150 till 180 procent, vilket ger en ersättning på 280 procent av lönen per timme. Tiden för återhämtning efter sista arbetspasset på krislägesavtalet utökas från 24 timmar till 36 timmar.

- Vår erfarenhet är att en god samverkan mellan fack och arbetsgivare gynnar en god krishantering. I avtalet har vi förbättrat vila och återhämtning och stärkt inflytandet för våra medlemmar och förtroendevalda, säger Markus Furuberg, Akademikerförbundet SSR:s förhandlingschef.

- Ändringarna i krislägesavtalet har varit nödvändiga. Medarbetarna är arbetsgivarnas och välfärdens viktigaste tillgång. Det ligger i allas intresse att arbetet organiseras så att det inte riskerar medarbetarnas hälsa, även i krislägen, säger Ulf Olsson, vice ordförande i SKR:s förhandlingsdelegation.

- Krislägesavtalet har gjort att regionerna kunnat bemanna upp och hantera den stora mängd patienter som behövt akut vård under pandemin. Samtidigt har både vi och facken sett ett behov av att undvika en hård och långvarig belastning på samma personer, säger Joakim Larsson, ordförande i Sveriges Kommuners och Regioners (SKR) förhandlingsdelegation.

Under pandemin har krislägesavtalet varit aktiverat i tio regioner, och är just nu aktiverat i tre regioner.

Fakta

Krislägesavtalet omfattar samtliga 1,2 miljoner medarbetare i kommuner, regioner och kommunala företag, bland annat personal inom sjukvård, omsorg, skola, infrastruktur och räddningstjänst.

Krislägesavtalet reglerar villkor och ersättningar för arbetstagare som arbetar vid krisläge. Exempel på krisartade händelser kan vara olyckshändelser med omfattande påverkan, som naturkatastrofer, bränder och översvämningar, pandemier eller terrordåd.

Tre regioner har just nu ett aktiverat krislägesavtal: Stockholm, Jönköpings län och Norrbotten.

Följande parter har undertecknat det uppdaterade krislägesavtalet:

Sveriges Kommuner och Regioner

Sobona - Kommunala företagens arbetsgivarorganisation

Svenska Kommunalarbetareförbundet

OFR:s förbundsområde Allmän kommunal verksamhet

Vårdförbundet

Akademikeralliansen (preliminär överenskommelse i avvaktan på formellt beslut)

Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds samverkansråd fattar beslut nästa vecka.

Brandmännens Riksförbund

Följande parter har valt att säga upp krislägesavtalet:

Läkarförbundet

Läs vidare

Frågor och svar om krislägesavtalet https://skr.se/skr/covid19ochdetnyacoronaviruset/arbetsgivaresansvar/fragorochsvaromarbetsgivaresansvar/krislagesavtalet.32718.html