Enkät ska hjälpa barn med funktionsnedsättning i handen

I sin forskning har Ahmed Amer arbetat med två enkäter. Den första är Children hand-use experince questioannire (CHEQ) som han har vidareutvecklat och testat.  

– CHEQ används för barn med funktionsnedsättning i ena handen. Enkäten mäter deras upplevelse av sin handförmåga. Jag har utvecklat enkäten så att vi ska kunna använda den kliniskt i vår verksamhet inom hälso- och sjukvården, säger Ahmed Amer, legitimerad arbetsterapeut vid Universitetssjukvårdens forskningscentrum och tidigare doktorand på Institutionen för hälsovetenskaper vid Örebro universitet.

Barn i utvecklingsländer kan få hjälp av enkäten som översatts till fjorton språk

Han har även översatt enkäten till fjorton olika språk utöver originalspråket svenska. I utvecklingsländer finns det många gånger både brist på enkäter av det här slaget och rehabiliteringsmottagningar. Om mottagningarna ligger långt borta från var familjen bor spelar även den ekonomiska situationen in.

– Jag vill kunna erbjuda väl beprövade enkäter som kan användas även i andra länder. Det är jätteviktigt att de barnen får hjälp eftersom vi vet att många barn med funktionsnedsättning bor i utvecklingsländer, berättar han.

Habiliteringsinsatserna varierar beroende på vilken diagnos barnet har. En del av barnen har en CP-skada och andra har bara en hand. Barnets förmåga när de ska använda handen bedöms och habiliteringsinsatsen anpassas efter det. Enkäten CHEQ innehåller 30 aktiviteter och är indelad i två åldersspann. Den yngre åldersgruppen är barn mellan 3-8 år.

– Vi anpassar aktiviteter så att vi kan se hur barnet använder sina händer. Vi brukar fråga de barn som har två händer om de använder båda. Habiliteringen syftar till att vi ska hjälpa till så att de kan använda båda händerna så mycket som möjligt. En övning vi brukar göra är att barnen får visa om de kan plocka isär Lego Duplo eller Lego.

I den äldre åldersgruppen är barnen mellan 6-18 år. Här kan aktiviteterna som testas vara att se hur barnen och ungdomarna använder kniv och gaffel. För varje aktivitet ställs olika delfrågor.

– De kan få frågor om vilken teknik de har när de äter pannkakor på skollunchen. Tekniken kan se olika ut beroende på vad de äter och kan vara annorlunda vid exempelvis en kötträtt, säger han.

Den andra enkäten är en ugandisk version av Pediatric Evaluation Disability Inventory (PEDI-UG). Den används mest i Uganda och sub-sahara länder som har en liknande kulturell kontext och kommer att vara tillgänglig för fri användning framöver. Enkäten mäter barnets förmåga att utföra olika dagliga aktiviteter, exempelvis hygien, mobilisering och att kommunicera med andra. Andelen barn med funktionsnedsättning är högre där jämfört med i Sverige.

Båda enkäterna, PEDI-UG och CHEQ är värdefulla att använda vid klinisk bedömning av både barn och ungdomars aktivitetsförmåga för att planera och följa upp habiliteringsinsatser.

Faktaruta

Barnen som ingick i studien hade olika funktionsnedsättningar:

• Dysmeli – en del av armen eller handen saknas. Vissa av de barnen har en protes.
  
  
• Hemiplegi – en CP-skada där barnet har en halvsidig förlamning.
  
  
• Plexusskada – en slitskada som uppkommit på armens nervfläta.

Vid frågor kontakta

Ahmed Amer
Legitimerad arbetsterapeut
Universitetssjukvårdens forskningscentrum
Hälso- och sjukvården
Region Örebro län
E-post: ahmed.amer@regionorebrolan.se
Telefon: 070- 0-479032