Var tolfte barn i Sverige har föräldrar med skulder hos Kronofogden

I början av juni levde cirka 177 000 barn i familjer där minst en förälder hade skulder eller en pågående skuldsanering hos Kronofogden, en minskning med tre procent jämfört med samma tid förra året.

– Det är förstås glädjande, säger Tina Häggmark. Men vi befarar att den positiva trenden kan vända till det sämre. Hittills har pandemin främst drabbat människor med små ekonomiska marginaler, varav många redan hade skulder hos Kronofogden. Tyvärr pekar andra undersökningar vi har gjort på att många barnfamiljer får allt svårare att klara sina utgifter.

Det nationella genomsnittet döljer stora skillnader: i skånska Lomma är det färre än ett barn av sextio, medan det i Ljusnarsberg i Örebro är ett barn av fyra.

– De stora geografiska skillnaderna är kopplade till hur samhället ser ut i stort. Där det finns många som har skulder hos Kronofogden, finns också många barn i skuldsatta familjer. Faktorer som arbetslöshet, medelinkomst och utbildningsnivå påverkar, säger Tina Häggmark.

Sommaren en extra jobbig tid

Sommaren är ofta en jobbig tid för barn som växer upp i familjer som har svårt att få pengarna att räcka till. Kompisarna hittar på aktiviteter som kostar pengar medan de själva inte har råd att följa med. Då är det lätt att få känslan av att man är den enda som inte gör något roligt på sommarlovet.

– Många barn känner oro och skam, och tar på sig ett ansvar för familjens ekonomi. De kanske råkar höra när föräldrarna pratar om att de inte har råd att göra något på semestern och vill hjälpa till, säger Tina Häggmark.

Kronofogden och Bris samarbetar för att stötta barn som är oroliga över familjens ekonomi. Samarbetet handlar till största del om att sprida information till barn om att de inte är ensamma om sin situation, att det inte är deras fel och att det alltid finns någon att prata med om hur livet är just nu. Barn upp till 18 år kan dygnet runt ringa till Bris kuratorer anonymt på gratisnumret 116 111, chatta, mejla och skriva inlägg på Bris forum. Vuxna kan också få stöd från Bris och Kronofogden kring hur man kan prata om de här frågorna med sina barn.

– I en samhällskris är det ofta de med minst marginaler som drabbas hårdast. När vuxna förlorar jobb och inkomst, eller oroar sig för framtiden, drabbar det barn. Det kan skapa ökad oro och konflikter hemma, och kan innebära att barnets möjligheter att delta i fritidsaktiviteter och sociala sammanhang på lika villkor som andra barn begränsas, säger Marie Angsell, sakkunnig socionom på Bris.

Fakta: Så kan du prata om ekonomi med barn

• Prata med ditt barn. Föräldrar kan vilja skydda sina barn genom att inte berätta om sin ekonomiska oro. Barn känner ofta av situationen mer än vad vuxna tror, men behöver också vuxnas hjälp att förstå. Det som är obegripligt är ofta skrämmande, kanske gör sig barnet en bild av att läget är värre än det är.
• Trygga barnet med att du som vuxen tar ansvar för familjens ekonomi. Många barn försöker underlätta för sina föräldrar, till exempel genom att avstå från att fråga och berätta om vissa saker.
• Är du lärare eller någon som på annat sätt möter många barn? Prata om att barn och familjer har det olika, att det kan vara svårt ibland men att barn har rätt att må bra och föräldrar har rätt till stöd för att klara av att vara bra föräldrar.

För mer information om hur statistiken ser ut på kommunivå, kontakta Kronofogdens presstjänst: 010-578 98 10.