Einar Mattsson – en trygg stad är en attraktiv stad 

På vilket sätt tycker ni att Einar Mattsson bidrar till en attraktivare stad i det korta och i det långa perspektivet?   

”Visioner i all ära men att våga agera långsiktigt i det korta perspektivet är nyckeln. Vi är en långsiktig fastighetsägare som äger våra hyresrätter länge. I det befintliga beståndet, som är den dominerande delen, arbetar vår förvaltning aktivt med fastigheterna och nära de boende. Från löpande underhåll och större renoveringar till att hålla det rent och snyggt. När de boende trivs och känner sig trygga kommer attraktiviteten på köpet”, säger Li.  

”Vi är noga med att möta våra kunders behov och begripa hur de upplever oss som byggherre och fastighetsägare. Vi vill förstå deras förväntningar och erbjuder gärna olika boendeformer såsom hyresrätter och bostadsrätter, ibland i samma kvarter”, fortsätter Lisa. 

”Om du tar en historisk tillbakablick på EM-fastigheter kommer du att se det finns en tydlig linje i gestaltning och arkitektur som uttrycker det trygga, funktionella och goda boendet. Allt det tar sitt avstamp i den trygga platsen”, berättar Sara.  

Hur tänker ni utifrån platsen vid en markanvisningsansökan?  

”Vi ser på de positiva egenskaper som redan finns på platsen idag och funderar hur vi kan förstärka dem. Vilka avgörande värden behöver bevaras? Kan vi dessutom motverka något negativt som finns på platsen? En otrygghet, ett mörkt parti eller en outnyttjad yta som inte tillför någonting. Det som byggs idag ska stå där och fungera under en lång period framöver. Det är därför avgörande att det blir rätt från början”, inleder Li.  

”Våra projekt ska ha en tydlig identitet, gärna med viss igenkänningsfaktor för att förstärka platsens identitet. De ska ha attraktiva bottenvåningar och service som bidrar med nya värden till området. Det påverkar också det sociala livet i gatunivå”, fyller Sara på.  

”Sist men inte minst eftersträvar vi att hitta en balans mellan nutid och framtidsvision. Hur ser det ut idag och hur ser målbilden för platsen ut på lång sikt”, berättar Li. 

Hur gör vi nu för att hitta rätt balans?

”När vi tittar på tänkbara platser för nya bostäder besöker vi alltid området för att få en känsla för sammanhangen när vi utformar konceptet”, säger Lisa.   

Sara berättar: ”Vi gör sedan en bred analys för att få med alla hållbarhetsaspekter från början. Kanske behöver man bevara viktiga värden som naturmark, enskilda träd gatustruktur och fina gestaltningskvalitéer. Dessutom behöver hänsyn tas till omgivande bebyggelse.” 

Hur bidrar en projektutvecklare till tryggare områden med nya bostadskvarter? 

”Varje projekt har självklart sina unika förutsättningar att bidra till ett områdes trygghet och attraktivitet. Samspelet med omgivande hus och miljöer påverkar därför arkitektur, gestaltning och materialval, som dessutom alltid ska vara av hög kvalitet. Är mellanrummen mellan husen kvalitets-skapande? Finns vackra gårdar där människor möts eller konst som alla kan beundra? Här spelar konstnärlig utsmyckning en viktig roll. Enkelt uttryckt är målet att du ska vilja bo i ett Einar Mattsson-hus, vilja vara granne med ett Einar Mattsson-hus och bli glad när du passerar ett Einar Mattsson-hus”, säger Sara.  

”Med vår konkreta erfarenhet från förvaltningsskedet har Einar Mattsson goda förutsättningar att fånga upp trygghetsfrågor tidigt i processerna. För att säkerställa att vi hamnar rätt tycker vi om att ha en nära dialog med den aktuella kommunen om vad som behövs på just den här platsen och hur vi ska tackla utmaningarna där”, fortsätter Li.  

”Vi måste våga tänka nytt med fokus på hållbarhet och innovation, även om det är i mindre skala. Det blir nyckelfaktorer för en bättre stad på sikt. Man kan säga att vi behöver framtidssäkra projekten för att platserna ska vara trygga över tid”, berättar Lisa. 

Har ni egna frågor som ni brinner för?  

”Jag brinner för arkitektur och social hållbarhet i vackra byggnader. Allt i en inbjudande omgivning där det finns goda förutsättningar för att människor ska trivas och må bra”, börjar Li.  

”Olika typer av arkitektur och konst i anslutning till byggnaderna intresserar mig. God och trivsam arkitektur kan inte likställas med en viss stil eller uttryck, utsmyckningar eller inte etcetera. För mig är den goda arkitekturen en fråga om materialval, proportioner på byggnaden, inbördes delar i byggnaden och samspelet med volymerna omkring som gatumiljön eller naturen”, säger Sara.   

Sedan fortsätter hon: ”Därutöver brinner jag för det förändringsarbete som krävs av oss som långsiktig aktör för att öka hållbarheten i fastigheterna. Jag tycker att det är oerhört spännande att få lära mig ännu mer om hur vi ska utveckla långsiktigt hållbara och energieffektiva hus utan att ge avkall på gestaltning och andra boendekvalitéer.”  

”Det jag brinner för är att få till genomförbara och attraktiva projekt som passar in i stadens utveckling över tid. Det kräver ett konstruktivt samarbete med kommunerna bland andra. Jag är också engagerad i samarbeten som ger hållbara resultat”, avslutar Lisa. 

Med det tackar vi Lisa, Li och Sara och ser fram emot fler nya bostäder och bostadsområden som bidrar till en tryggare och attraktivare stad på både kort och lång sikt.