Genetiska riskfaktorer för allvarlig COVID-19 uppdagade genom stort internationellt forskningssamarbete

- I studien identifieras 13 specifika genvarianter som är kopplade till infektion med SARS-CoV-2 eller risken att utveckla livshotande COVID-19. Flera av dessa är sedan tidigare associerade till lungsjukdomar och inflammation, som är viktiga i vårt försvar mot infektionssjukdomar. Resultaten kan bidra till att utveckla framtida behandlingar och förutspå vilka patienter som löper stor risk för svår COVID-19, säger Robert Frithiof,läkare inom anestesi och intensivvård på Akademiska sjukhuset och forskare vid Uppsala universitet.
I mars 2020 förenades tusentals forskare runt om i världen för att besvara frågan varför vissa patienter med covid-19 utvecklar svår, livshotande sjukdom medan andra klarar sig med milda eller inga symtom.
Utöver riskfaktorer som ålder och diabetes påverkas risken att drabbas också av olika genetiska riskfaktorer. För att kartlägga dessa krävs ett stort antal patienter. Därför grundades den globala insatsen ”The COVID-19 Host Genetics Initiative” i början av pandemin. Initiativet omfattar för närvarande mer än 61 studier från 25 länder, där det svenska bidraget kommer via studien SweCovid (swecovid.org), initierad av Hugo Zeberg, forskare vid Karolinska Institutet. Detta är en av de största genetiska associationsstudier som någonsin genomförts.
- Studien bygger på analyser av 50 000 patienter. I Sverige är Akademiska det enda sjukhus som i nuläget bidragit med patientdata. I detta fall från nästan alla patienter som vårdats inom intensivvården, berättar Miklos Lipcsey, läkare inom anestesi och intensivvård på Akademiska sjukhuset och forskare vid Uppsala universitet.
Totalt har forskarna identifierat 13 specifika genvarianter, ärftliga riskfaktorer som är kopplade till infektion med SARS-CoV-2 eller risken att utveckla livshotande covid-19. Bland de nya riskfaktorerna finns genvarianter som man sedan tidigare vet är kopplade till lungcancer och genvarianter som är viktiga i vårt försvar mot infektionssjukdomar.
- Den nya kunskapen om genetiska riskfaktorer kan potentiellt ligga till grund för ny och bättre behandling av akut och post covid-19-sjukdom. Studien visar också kraften i omfattande internationellt och öppet samarbete för att hitta lösningar på nya och befintlig hot mot den mänskliga hälsan, avrundar Robert Frithiof.
För mer information, kontakta:
Robert Frithiof, läkare inom anestesi och intensivvård på Akademiska sjukhuset och forskare vid Uppsala universitet, tel: 072-240 62 52, e-post: robert.frithiof@surgsci.uu.se
Michael Hulström, läkare inom anestesi och intensivvård på Akademiska sjukhuset och forskare vid Uppsala universitet, e-post: michael.hultstrom@mcb.uu.se
Miklos Lipcsey, läkare inom anestesi och intensivvård på Akademiska sjukhuset och forskare vid Uppsala universitet, e-post: miklos.lipcsey@surgsci.uu.se
Läs mer om det internationella forskningssamarbetet The COVID-19 Host Genetics Initiative.
Läs mer om studien studien SweCovid.
Läs artikeln i Nature. The COVID-19 Host Genetics Initiative. Mapping the human genetic architecture of COVID-19. Nature. Online July 8, 2021.
Nyckelord
Bilder


Om
Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.
Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Hälsoriskbedömning klar: Falubors exponering för metaller har undersökts10.12.2025 16:00:00 CET | Pressmeddelande
Faluns tusenåriga historia av gruvdrift har satt omfattande spår i landskapet. Metaller som spridits från gruvdriften finns i dag i marken och kan påverka både miljö och hälsa. Under 2023 startade därför en omfattande undersökning av den förorenade marken i Falun. De preliminära resultaten visar bland annat att en liten mängd nedsvald jord i de mest förorenade områdena kan innebära risk för akut förgiftning.
Uppdaterad: Misstänkt för förgiftningarna häktad för grov misshandel8.12.2025 12:04:54 CET | Pressmeddelande
En person som är anställd vid Akademiska sjukhuset greps och anhölls under helgen. Måndagen den 8 december häktade domstolen på åklagarens begäran personen, skäligen misstänkt för grov misshandel genom förgiftning av fyra personer på Akademiska barnsjukhuset.
En person anhållen misstänkt för förgiftningarna6.12.2025 14:26:13 CET | Pressmeddelande
I början av november inledde polisen en förundersökning om försök till mord med misstanke om förgiftning. Detta efter att fyra medarbetare på samma avdelning på Akademiska barnsjukhuset insjuknat med liknande symtom under arbetstid. Idag har åklagare meddelat att man har gripit och anhållit en misstänkt person.
Nutrition vid kronisk njursjukdom – fokus för internationellt symposium i Uppsala28.11.2025 08:00:00 CET | Pressmeddelande
På Akademiska sjukhuset läggs allt större vikt vid individuellt anpassad nutrition för patienter med kronisk njursjukdom. Detta sker bäst i ett multidisciplinärt samarbete mellan dietister, sjuksköterskor, läkare och forskare. Detta lyfts fram under ett internationellt symposium i Uppsala 30 november-1 december.
Intensiv magnetstimulering ska utvärderas mot ungdomsdepression26.11.2025 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Magnetstimulering av hjärnan används sedan några år inom rutinsjukvården som behandling för vuxna patienter med svårbehandlad depression, men har inte visat sig verksam på unga. En mer intensiv variant, som visat lovande resultat hos vuxna, har ännu inte testats på ungdomar. Nu ska forskare vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet utvärdera om den även är effektiv mot tonårsdepression.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum
