Infrastrukturen viktig om norra Sverige ska växa

I slutet av juli meddelade regeringen att Trafikverket får i uppdrag att påbörja arbetet med sträckan Skellefteå-Luleå; den återstående delen av den planerade järnvägen längs kusten mellan Umeå och Luleå. Sedan tidigare pågår planering och byggande av sträckan Umeå-Skellefteå. Därmed är förutsättningarna klara för att hela den 27 mil långa Norrbotniabanan kan byggas.

Norrbotniabanan bedöms innebära en minskad klimat- och miljöpåverkan; utsläppen av koldioxid minskar då transporter flyttas från väg till järnväg. Vidare blir arbetsmarknaden större och utbildningsmöjligheterna fler för regionens befolkning. Detta då de betydligt kortare restiderna krymper avståndet mellan orter längs Norrlandskusten och i regionen som helhet.

Och det är just frågor om arbetsmarknaden och med en grön profil i norra Sverige som nu är högaktuella.

Norra Sverige växer

En storsatsning på fossilfri industri sker nu norröver. Efterfrågan på till exempel elbilar gör att bland annat en stor batterifabrik med tillverkning av litiumjonbatterier och lagring av energi etableras i Skellefteå. Denna utveckling gör att de två nordligaste länen troligtvis kommer att behöva växa befolkningsmässigt med 20 procent vilket motsvarar ca 100 000 personer.

Men det finns en farhåga att inte tillräckligt många kan tänka sig att flytta norrut och att det av den anledningen skulle bli brist på arbetskraft. Flera menar därför att regeringen bör erbjuda ett flyttbidrag för att fler ska bosätta sig i de norra delarna av landet. Ett uppdrag som sannolikt skulle ges till en statlig myndighet att hantera.

Det är i ljuset av detta som klartecknet för Norrbotniabanan blir extra intressant.     

Infrastrukturens betydelse

Investeringar i infrastruktur, som för övrigt behöver öka, ska göra det möjligt för människor att bo och arbeta i hela landet. Norrbotniabanan är ett bra exempel på detta. Arbetstagare får fler möjligheter att hitta jobb utifrån utbildning, erfarenhet och intresse. Förutsättningarna ökar för en inflyttning till regionen. Och arbetsgivare får lättare att hitta den kompetens som efterfrågas.

Järnvägen ensam är naturligtvis inte svaret på alla frågor om utvecklingen i norr. Men den är en mycket viktig bit i det pussel som behöver läggas för att den regionala arbetsmarknaden i norra Sverige, och i förlängningen hela landet, ska fungera på bästa sätt.    

Det bör också, mot bakgrund av hur samhället påverkats av pandemin i form av hög arbetslöshet, framhållas att investeringar i infrastruktur är ett mycket effektivt verktyg i lågkonjunktur då den bidrar till ökad sysselsättning. Många av Fackförbundet STs medlemmar arbetar med och nära infrastrukturen.

Statens roll

Norrbotniabanan kommer med största sannolikhet att bidra till att norra Sverige kan växa. Den aktör som i huvudsak kan och ska göra denna utveckling möjlig är staten. Detta då investeringar i infrastruktur bland annat kräver ett långsiktigt perspektiv med tillräckliga ekonomiska förutsättningar.        

Investeringen i Norrbotniabanan är välkommen. Den är bra och vad som behövs för en grön omställning och framtidens arbetsmarknad. ST kommer att följa utvecklingen kring Norrbotniabanan och vi lär längre fram få anledning att återkomma i frågan.  

Henrik Ludvigsson, utredare Fackförbundet ST

Läs mer på https://stbloggen.se/