Träningseffekter på lungvävnad fokus för KOL-studie

- Vi vet att ju mer fysiskt aktiv man är desto långsammare utvecklas sjukdomen. Det gäller oavsett graden av lungpåverkan. Men effekten varierar. Vi vill förstå varför vissa KOL-patienter får så stor förbättring och mår så mycket bättre av träning. Ökad kunskap om varför lungvävnaden läker och inte försämras kan bidra till utveckling av nya, mer individuellt anpassade behandlingar, säger Margareta Emtner, tidigare fysioterapeut på Akademiska sjukhuset och professor emerita vid Uppsala universitet.

I studien, som sjösätts efter årsskiftet, ska KOL-patienter träna under tre månader med stöd av fysioterapeut och testas före och efter träningsperioden. Olika prover kommer att tas. Forskarna ska bland annat analysera blodprover och proteiner från lungvävnad.

I Sverige uppskattas en halv miljon personer ha kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL), en sjukdom som påverkar lungorna och luftvägarna. De flesta som får diagnosen är rökare men ungefär en tiondel är icke-rökare. Vanliga symtom är andfåddhet vid ansträngning, att man känner sig trött och orkar mindre samt allt oftare behöver hosta upp slem.

Idag finns ingen botande behandling. Skador på lungorna går inte att reparera. KOL-behandlingen går ut på att dämpa symtomen och försöka förhindra en fortsatt försämring. Det handlar framförallt om rökavvänjning, fysisk aktivitet och läkemedel för att minska andfåddheten såsom luftrörsvidgande läkemedel, kortison och syrgas.

Enligt Margareta Emtner får personer med KOL, som är fysisk aktiva, bättre livskvalitet, färre försämringsperioder, mindre behov av sjukhusvård och minskad risk för förtida död.
Träning förbättrar även symtom som andnöd (dyspné) och ökar den fysiska kapaciteten.

- Utmaningen är att många med KOL är fysiskt inaktiva. Om man kan hitta patienterna i ett tidigt skede är det betydligt lättare att motivera till träning. Flertalet som diagnostiseras har levt med sjukdomen i 5-10 år eller mer och har kraftigt nedsatt lungfunktion, framhåller hon.

Det som är mindre känt, och ska utforskas i studien, är vad som händer på cell- och molekylärnivå vid ökad fysisk aktivitet och vilka mekanismer som påverkar lungans självläkningsförmåga. Forskarnas hypotes är att anpassad fysisk träning kan stimulera läkningen och därigenom påverka sjukdomsutfallet. Ett annat mål är att identifiera biomarkörer; potentiella mål för framtida läkemedel som är mer individanpassade.

I studien ansvarar Margareta Emtner för träningsupplägget; vilka övningar som ska ingå i de medelintensiva passen som innehåller både styrke- och konditionsträning.

- Träning som behandlingsstrategi är ett relativt billigt alternativ. Kan vi påvisa mekanismer och faktorer i lungorna som stärker motståndskraften gentemot biologisk stress, såsom skadliga partiklar, och som även stimulerar till läkning av vävnaden, så kommer det att ha en stor inverkan på hur vi ser på sjukdomen i framtiden, resonerar hon.

- På kort sikt kan förfinade och individanpassade träningsprogram innebära ett ökat resursbehov, men på lång sikt kan detta gynna samhället socioekonomiskt. Det finns också möjligheter att utforma digitala lösningar med personliga träningsprogram som ett komplement till fysisk träning tillsammans med en fysioterapeut. Det skulle öka patientens känsla av kontroll över sin egen hälsa samt öka engagemanget och delaktigheten, avrundar Margareta Emtner.

Forskningsstudien finansieras med anslag från Hjärt-Lungfonden på 15 miljoner kronor under tre år. Från Akademiska sjukhuset medverkar, förutom Margareta Emtner, Christer Jansson, professor och lungläkare. Från Lunds universitet/Skåne universitetssjukhus medverkar Gunilla Westergren-Thorsson, professor i lungbiologi, och Leif Bjermer, lungläkare och professor.

För mer information/intervju, kontakta:
Margareta Emtner, professor emerita vid Uppsala universitet och tidigare fysioterapeut på Akademiska sjukhuset, tel: 0737 - 59 44 81, e-post: margareta.emtner@medsci.uu.se

 

FAKTA: KOL-studien ”Aktivering av lungans självläkningsförmåga med hjälp av fysisk träning hos patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom”

• Beräknas starta efter årsskiftet och pågå under tre år.
• Finansieras med anslag från Hjärt-Lungfonden och genomförs av forskare (fysioterapeuter och läkare) i Uppsala och Lund.
• Inkluderar patienter med mild till svår KOL, dock ej de med mycket svår KOL. Urvalet bestäms av lungfunktionsvärdet. Deltagarna ska vara rökfria sedan minst ett år tillbaka och inte bedriva regelbunden fysisk träning.
• Patienterna ska träna under 12 veckor med stöd av fysioterapeut och testas före och efter träningsperioden.
• Målet är att påvisa mekanismer och faktorer i lungorna som stärker motståndskraften gentemot biologisk stress och som även stimulerar till läkning av vävnaden. På sikt kan ny kunskap bidra till utveckling av nya, mer individuellt anpassade läkemedelsbehandlingar.