Utfasningsutredningen missar 2030-målet

Utredningen har fastställt egna hållbarhetskriterier och accepterar därmed inte den lagstiftning som finns inom EU och de hållbarhetskriterier som förnybartdirektivet föreskriver. Med en sådan begränsning av råvarubasen bedömer Drivkraft Sverige att de mål Sverige satt upp för transportsektorn till 2030 inte kommer att nås eftersom det inte kommer finnas tillräckligt med biodrivmedel.

Utfasningsutredningen saknar också en ordentlig analys och konsekvensutredning. Det har heller inte förts någon dialog med drivmedelsbranschen om slutsatser och förslag.

”Vi är för en utfasning av fossila drivmedel men vi är inte för att förbjuda en teknik. Vi har tillsammans med branschen tagit fram en färdplan för klimatneutral konkurrenskraft vilket visar att branschen är villig och redo att ställa om för att nå målen. Nu finns en risk att målen inte nås eftersom hållbarhetskriterierna för biodrivmedel begränsas”, säger Sofie Quant, Kommunikationschef Drivkraft Sverige.

En annan farhåga i utredningen är att utfasningen av flytande drivmedel sannolikt inträffar innan hela behovet av flytande drivmedel har upphört.

”Det går inte att fasa ut flytande drivmedel innan behovet upphört. Utfasningen måste vara samhällsanpassad. 2030 kommer fortfarande tre av fyra bilar med förbränningsmotorer att köra på vägarna och det kommer ta tid för både tyngre vägtrafik och för flyg och sjöfart att elektrifieras”, säger Sofie Quant.

Utredningen dyker ned i konstruktionen av reduktionsplikten vilket inte borde vara utredningens uppdrag. Dessa revisioner sker genom reduktionspliktens kontrollstationer,  närmast under 2022.

Sverige har nu EUs högsta dieselpris och utredningen konstaterar att det kan vara ett problem för näringslivets konkurrenskraft och innebära högre kostnader för glesbygden som är mer beroende av bilen. Men samtidigt anser utredningen att de höga priserna inte ska kompenseras med exempelvis sänkta skatter.

”Det är viktigt att vi behåller konkurrenskraften samtidigt som vi ställer om. Frågan förtjänar en djupare analys om hur kostnaderna ska finansieras så att alla i hela landet oavsett plånbokens storlek, ska kunna ta sig till arbete och skola”, avslutar Sofie Quant.

Ladda ner remissvaret här.