– Det har varit en utmaning att nå ut till elever som lever i områden utan tillgång till elektricitet, en dator eller fungerande uppkoppling. Men Sidas stöd har bidragit till fortsatt lärande för miljontals barn och unga världen över under coronapandemin, säger Helena Reuterswärd, ämnesföreträdare för utbildning på Sida.

– Våra samarbetsorganisationer har jobbat hårt för att skapa möjligheter för lärare att fortsätta bedriva undervisning som är inkluderande och tillgängliga för fler i samhället – även när skolorna var stängda. Flexibiliteten har varit avgörande för att snabbt kunna ställa om och hitta nya lösningar, säger Helena Reuterswärd.

Sida samarbetar med FN-organisationen Unesco för att höja kvaliteten på utbildning globalt och stöder programmet CapED som arbetar för att stärka lärare, utbildningsinstitutioner och lagstiftning i 26 av världens fattigaste mest krisdrabbade länder. Syftet är att skapa hållbara utbildningssystem som går att anpassa efter skiftande behov. Stödet uppgår till 89 miljoner kronor årligen, som organisationen själv fördelar utifrån vilka behov som finns.

Genom programmet har lärare i bland annat Uganda och Zambia deltagit i kompetenshöjande insatser för att kunna bedriva distansundervisning. I Zambia är informations- och kommunikationsteknologi inte särskilt utbrett och omställningen har både varit svår och tagit tid. I Uganda däremot använder nästan hälften av lärarna regelbundet informations- och kommunikationsteknologi i undervisningen, vilket medförde ett betydligt bättre utgångsläge för att erbjuda utbildning i ett anpassat format.

Lukiya Mirembe som undervisar på lärarutbildningen i Uganda menar att de flesta lärare var dåligt förberedda på konsekvenserna av att skolorna stängde. WhatsApp och Google Classroom blev viktiga verktyg för att ha kontakt med studenter under pandemin. Samtidigt var det svårt att nå de studenter som inte äger en mobiltelefon.

Lärare har haft väldigt olika förutsättningar att ställa om till distansundervisning, beroende på om de arbetar i en storstad eller en liten by. Svårast har det varit för skolor på landsbygden med begränsad tillgång till el och utrustning, och bristande uppkoppling. I Zambia saknar exempelvis 38 procent av skolorna på landsbygden en dator. Det är också svårt att rekrytera välutbildade lärare till avsides belägna byar på landsbygden.

Särskilda satsningar har utformats för att stötta kvinnliga lärare eftersom det har visat sig att kvinnliga lärare ofta är mindre vana att använda informations- och kommunikationsteknologi än deras manliga kollegor.

Högstadieläraren Mirriam Mweemba i Zambia är en av dem som tagit del av kompetenshöjande insatser:

– Jag har lång erfarenhet av läraryrket, men mina kunskaper om informations- och kommunikationsteknologi har varit bristfälliga. Nu har jag fått pedagogiska färdigheter och metoder för att använda tekniken i mitt arbete.

I många länder är radio det mest effektiva sättet för att bedriva distansundervisning. Lokalradio når människor som lever på platser som är svåra att nå, områden där det saknas internet och hushåll som inte har tillgång till en tv.

Men att producera och sända utbildningsprogram i radio ställer helt andra krav jämfört med att undervisa i ett klassrum. De flesta lärare är inte vana att utforma lektioner för digitala plattformar och saknar erfarenhet av direktsändningar. Många lärare har utbildats genom CapED för att kunna anpassa undervisning via radio. Nu har de en viktig uppgift att sprida kunskapen vidare till sina kollegor. Radio har visat sig vara en viktig lösning för att bidra till barns och ungas rätt till utbildning, men även för att se till att blivande lärare kunnat fullfölja sina studier när samhällen stängt ner.

Samtidigt har coronapandemin ökat det digitala gapet i världen och synliggjort hur de delar av jordens befolkning som står utanför den tekniska utvecklingen halkar efter ännu mer.

– Många familjer äger en radio. Men om du har flera barn i olika åldrar och bara en radioapparat – vad gör du då, frågar Helena Reuterswärd retoriskt.

Hon tror att effekterna av skolstängningarna kommer bli långvariga och att det kanske inte heller är sista gången skolor kommer stängas på ett liknande sätt.

– Därför är det helt avgörande att vi tillsammans bygger hållbara utbildningssystem som klarar att upprätthålla undervisning även under en global pandemi, säger Helena Reuterswärd.

Några resultat som Sidas stöd bidragit till:

• Flera länder, däribland Laos, Burundi och Mali, har fått hjälp att utveckla sin lagstiftning och ta fram en utbildningsstandard för lärare.
• Över 6 miljoner elever i Bangladesh och 800 000 elever i Nepal har fått utbildning genom radiosändningar.
• Lärare i 12 länder, exempelvis Madagaskar, Senegal och Sydsudan, har utbildats i att omvandla lektioner till radio och producera interaktiva lektioner för elever i olika åldrar.
• För att höja den generella kunskapsnivån i lärarkåren har Unesco utvecklat riktlinjer för distansundervisning i länder som Liberia och Mocambique.
• Unesco har också utvecklat lärarmanualer för blandade lärmiljöer, anpassat till de behov och förutsättningar som finns i länder med svaga utbildningssystem.

Fakta

Utbildning är en mänsklig rättighet. FN:s globala mål nr 4 handlar om att säkerställa en inkluderande och jämlik utbildning av hög kvalitet och främja möjligheter till livslångt lärande.

Under våren 2020 hade 190 länder i olika grad stängt sina skolor och 1,5 miljarder barn och unga stod utan skolgång. Flera länder har nu öppnat sina skolor, men i september 2021 var fortfarande fler än 140 miljoner barn drabbade av skolstängningar.

Stängda skolor har flera negativa effekter, som till exempel uteblivna skolmåltider och en ökad risk för framför allt flickor att utsättas för våld och övergrepp. Uppskattningsvis cirka 24 miljoner barn och ungdomar beräknas inte återuppta studierna när väl skolorna öppnar igen.