Psykisk hälsa måste alltså tas på större allvar av alla samhällets aktörer

- Coronapandemin har förvärrat det psykologiska läget hos miljontals människor, hårdast drabbas de som redan lever i konflikter och katastrofer. Vi ser även hur unga människor mår allt sämre. Psykisk hälsa är lika viktigt som fysisk hälsa. Både staten och civilsamhället spelar en viktig roll i hur vi kan lindra effekterna av människors psykiska ohälsa, säger Martin Ärnlöv, generalsekreterare för Svenska Röda Korset.  

När samhället nu öppnar upp igen pågår ett intensivt lärande inför kommande kriser. Psykisk hälsa måste vara en del av hela samhällets förändringsarbete. Att förebygga psykisk ohälsa är en central del i Röda Korsets verksamhet. Den webbhubb för psykisk hälsa som Röda Korset tagit fram har till exempel har haft hundratusentals besökare sedan lanseringen. Psykisk ohälsa - såväl stress och oro som ångest och svårare psykiska tillstånd - ökar i samband med katastrofer, krig och kriser. De allra flesta av oss kan hantera det så länge våra grundläggande behov blir tillgodosedda och så länge vi får stöd genom våra naturliga nätverk och sociala sammanhang. Samtidigt är det helt avgörande att människor som faktiskt är i behov av vård för sin psykiska ohälsa får rätt insatser i tid, inte minst för unga. 

- Beslutsfattare måste förstå allvaret i barn och ungas psykiska ohälsa och sätta in de resurser som krävs för att möta det ökade behovet av stöd. Vi på Röda Korsets Ungdomsförbund ser att det måste bli tydligare var man som ung vänder sig för rätt stöd. Det behövs ökade insatser för att hjälpa unga att navigera mellan elevhälsa, psykiatri, vårdcentral, ungdomsmottagning och socialtjänst. Aktörer behöver samarbeta så unga inte faller mellan stolarna, säger Lotta Schneider, förbundsordförande för Röda Korsets Ungdomsförbund. 

Psykisk hälsa måste alltså tas på större allvar av alla samhällets aktörer - nu finns ett förändringsfönster att stärka förutsättningarna och vår förmåga att hantera nästa kris bättre. Röda Korset uppmanar därför beslutsfattare på statlig nivå, i regioner och kommuner att redan idag: 

• Arbete för tidiga insatser. Säkerställa tidig och stabil tillgång till vård inom psykisk ohälsa och psykosociala stödtjänster för personer som drabbas. Tidiga förebyggande insatser för barn och unga är särskilt viktiga, och kan vara en fråga om liv och död.   
• Satsa lokalt. Starka och väl förberedda lokalsamhällen hjälper samhället som helhet att bättre svara upp för att möta psykiska hälsobehov, också i en kris. 
• Satsa på hälsofrämjande. Aktiviteter som fysisk aktivitet och sociala kontakter främjar den psykiska hälsan och gör oss mer motståndskraftiga. 
• Satsa på att integrera psykisk hälsa i krishanteringen. Psykisk hälsa måste integreras i alla åtgärder och insatser som ska möta människors behov under en kris.