Ny rapport: Så har begravningsseden förändrats på tio år

Under perioden 2010-2020 minskade andelen begravningar enligt Svenska kyrkans ordning från 81 till 65 procent av det totala antalet begravningar i Sverige. Under samma period har de borgerliga begravningarna ökat från 8 till 14 procent*. Även så kallade direktbegravningar, där stoftet efter en avliden jordfästs utan känd ceremoni, har under perioden ökat, från 2 till 11 procent.

Siffrorna presenteras i rapporten En ”riktig” begravning. Förändringar i begravningsseden inom Svenska kyrkan 2010-2020.

Rapporten har granskat förändringar inom begravningsseden och intervjuat medarbetare inom Svenska kyrkan och begravningsbranschen om deras syn på utvecklingen.

En övergripande slutsats är att den betoning på individualisering och valfrihet som finns i samhället i dag även sätter sin prägel på begravningsseden.

- Möjligheten att själv få agera och påverka det sista avskedet är central för många i dag, det blir ett sätt att bekräfta relationen till den döda, säger Kristina Helgesson Kjellin, forskare vid enheten för forskning och analys vid kyrkokansliet i Uppsala, som står bakom rapporten.

Det kan handla om val av plats och lokal, musik och utsmyckning, och om möjlighet för deltagarna att själva delta aktivt under begravningsakten genom att exempelvis kunna säga några ord till minne av den döde. Enligt rapporten tycks det som att det är den valfriheten, snarare än att vilja undvika religiösa inslag, som gör att alternativet borgerlig begravning har blivit vanligare.

- Det finns exempel på att även borgerliga begravningar innehåller tydliga kristna inslag, som psalmer och böner. Det avgörande verkar vara att akten uppfattas som friare att utforma personligt, säger Kristina Helgesson Kjellin.

Direktbegravningar ökar
Ökningen av så kallade direktbegravningar har på senare år fått uppmärksamhet. Den har brukat förklaras med saker som tidsbrist eller att människor undviker att konfronteras med döden.

I rapporten framkommer dock att bilden är mer komplex än så. Det är inte ovanligt att det även i samband med direktbegravningar förkommer ceremoniella inslag. Det kan handla om att samlas kring dödsbädden för ett gemensamt avsked eller om privata minnesstunder som inte fångas av statistiken. Därför har begravningsbranschen börjat använda termen ”begravning utan känd ceremoni” om denna typ av begravningar.

Nya former av gravplatser
Rapporten tar också upp framväxten av nya gravplatser som askgravlund och askminneslund. Bakom utvecklingen kan finnas praktiska skäl, som att inte behöva sköta om en gravsten. Däremot är platsen viktig, att den svarar mot den avlidnes önskan och de anhörigas behov.

Coronapandemin
Rapporten belyser också hur coronapandemin påverkat begravningsseden. Kremering och akt med urna ökade under pandemin som en följd av det ofta inte funnits något annat val. Nya former för avsked och tacksägelse har också uppstått då restriktionerna har gjort att anhöriga inte kunnat samlas som vanligt under begravningsakten. Livesända begravningar är också något som både begravningsbranschen och Svenska kyrkans församlingar är eniga om har kommit för att stanna, vilket ställer nya krav på digital infrastruktur i kyrkorna.

Kommunikativa utmaningar
Rapporten lyfter fram hur begravningsbranschen och även Svenska kyrkan med sin kommunikation bidrar till att stärka bilden av borgerliga begravningar som fria att utforma personligt, medan en kyrklig begravning tenderar att framstå som mindre flexibel än den egentligen är.

- För Svenska kyrkan handlar det om en balansgång mellan att betona styrkan i den traditionella riten och en öppenhet gentemot anhörigas önskemål. Nya former kan komma att behöva skapas för att möta utvecklingen, säger Kristina Helgesson Kjellin.

Om rapporten
Rapporten En ”riktig” begravning. Förändringar i begravningsseden inom Svenska kyrkan 2010-2020 är författad av forskarna Andreas Sandberg, Lena Sjöberg och Kristina Helgesson Kjellin vid kyrkokansliet i Uppsala. Den bygger på statistik från begravningsbranschen, Statistiska centralbyrån och Svenska kyrkan, samt fördjupande intervjuer med medarbetare i sex församlingar inom Svenska kyrkan i olika delar av landet och representanter för begravningsbyråer i dessa församlingars närhet. Rapporten har också analyserat material från webbsidor hos Svenska kyrkan och begravningsbyråer.

Rapporten är bifogad med detta pressmeddelande.

* Siffrorna över borgerliga begravningar och direktbegravningar bygger på begravningsbranschens statistik som inte är heltäckande, men ger en ungefärlig bild av förändringen under 2010-talet.