Få fällda för grovt rattfylleribrott med droger

Forskaren har undersökt vilka straff de olika typerna av brott leder till, kombinationen med andra brott, hur påföljderna har förändrats över tid och hur lång tid det går mellan brott och straff. Studien är bekostad med medel från Motorförarnas helnykterhetsförbunds fond för trafiksäkerhet.

– Intressant att notera är att brottsgraden skiljer sig åt mellan dem som fälls för rattfylleri med alkohol jämfört med narkotika. Fällande dom för grovt rattfylleri med avseende på narkotika är mycket sällsynt, säger Åsa Forsman som har gått igenom brottsstatistiken åren 2007 till 2018.

Skillnaden kan bero på olika beviskrav. Om brottet gäller alkohol finns ett gränsvärde för när brottet ska anses som grovt. För att dömas till grovt rattfylleribrott på grund av narkotika krävs att det går att visa att föraren har varit avsevärt påverkad eller kört på ett trafikfarligt sätt.

Norge tillämpar fasta gränsvärden även för andra substanser än alkohol. För närvarande är knappt 30 olika substanser specificerade.

– Detta är ett intressant upplägg eftersom det innebär att man kan anpassa straffet efter graden av påverkan. Tyvärr vet vi inte vad det inneburit för lagföringarna i Norge i praktiken, det finns inte statistik framtaget för detta.

Ett annat resultat från studien är att de som döms till skyddstillsyn för grovt rattfylleri har minskat och andelen som döms till villkorlig dom ökat. Åsa Forsman har också noterat att rattfylleri av normalgraden nästan alltid leder till böter – trots att det även är möjligt att döma till fängelse enligt lagstiftningen. Om enbart böter utdöms är det inte aktuellt med skyddstillsyn och vård av den dömde. Dessa resultat kan ses som en nackdel när det gäller att förhindra återfall i rattfylleri, eftersom tidigare studier har visat att relativt många som döms för rattfylleri har alkoholproblem.

Rattfylleribrott sker ofta i kombination med andra brott, speciellt bland dem som döms till rattfylleri på grund av narkotika. Ett brott som ofta tillkommer är olovlig körning, framför allt i kombination med narkotika. I de fallen spelar hotet om återtagande av körkort liten roll, konstaterar Åsa Forsman.

Hon har hittat väldigt få fall där det angetts att rattfylleribrotten skett med både alkohol och narkotika i kroppen, en kombination som innebär stor riskhöjning i trafiken. Varför det är så få fall är okänt och behöver utredas vidare.

Tiden mellan brott och lagföring varierar mycket beroende på typ av brott och om domstol avgör målet eller det sker genom strafföreläggande, det vill säga där en åklagare utfärdar ett bötesstraff. Snabbast går det för rattfylleri med avseende på alkohol där strafföreläggande används.

Det som påverkar antalet fällande domar för rattfylleribrott är den faktiska brottsligheten, polisens övervakning och möjligheten att bevisa olika typer av brott, sammanfattar Åsa Forsman.

Analys av lagföringar med avseende på rattfylleribrott (2021, DiVA, Digitala vetenskapliga arkivet)