James Webb-teleskopet

På den här sidan hittar du det mesta du behöver veta om världens mest avancerade teleskop: James Webb-teleskopet

Ibland blir det inte riktigt som man tänkt sig. James Webb-teleskopet var från början tänkt att sändas upp i rymden redan 2011, men på grund av en rad förseningar har uppsändningen flyttats fram 10 år. Den 18 december 2021 är det äntligen dags. Förväntningarna är skyhöga inför uppsändningen från den europeiska rymdbasen Korou i Franska Guyana. James Webb-teleskopet, som är uppkallat efter framlidne tidigare NASA-chefen, ska då ta över uppdraget från Hubbleteleskopet som tjänat världens rymdforskare i över 30 år.

Genom Webb-teleskopet kommer observationer göras i infrarött ljus, vilket väntas ge många nya upptäckter. Den våglängd vi människor kan se kallas ”synligt ljus” och utgör endast en mycket liten del av det ljus som finns i universum. De högre våglängderna; ultraviolett, röntgen och gammastrålning, och de lägre våglängderna; infrarött, mikrovågor och radio, är osynliga för det mänskliga ögat men innehåller väldigt mycket information.

Till skillnad från Hubbleteleskopet, som gjort observationer i synligt ljus, ultraviolett och i viss mån även i infrarött ljus, kommer James Webb-teleskopet blicka ut i rymden främst i infrarött ljus. Det gör att det nya teleskopet kan fånga ljus med en längre våglängd än vad både våra ögon och Hubble-teleskopet klarar av. En ovärderlig egenskap i jakten på planeter runt andra stjärnor med liknande egenskaper som jordens. De kallas för exoplaneter och där kan det i bästa fall finnas liv. Det infraröda ljuset är intressant eftersom jorden, och planeter som liknar den, utstrålar mest infrarött ljus. Med ett teleskop som är specialiserat på just den våglängden ökar chanserna för att upptäcka den typen av himlakroppar.

Svenska filter i infrarött instrument

En av Webbs allra mest komplexa komponenter är instrumentet MIRI. En del av tekniken i MIRI är utvecklad av svenska forskare från Stockholms universitet, Chalmers och företaget Spectrogon. Det handlar om filter till kameran och dikroiska filter till spektrometern.

MIRI står för Mid-Infrared Instrument. Uppgiften är att fånga upp det allra svagaste infraröda ljuset från de mest avlägsna och äldsta himlakropparna i universum.

MIRI är en kombinerad kamera och spektrograf som observerar infraröd strålning med en medellång till lång våglängd. Närmare bestämt mellan 5 och 28 mikroner. För att kunna observera universum på ett effektivt sätt behöver MIRI vara 30 grader kallare än Webbs övriga instrument och ha en arbetstemperatur på -266 grader Celsius. För att komma ned i den temperaturen har MIRI en egen så kallad cryocooler. Det är i praktiken ett typ av kylskåp som håller temperaturen på rätt nivå.

Läs mer om MIRI här

Data skickas till jorden med svensk antenn

Ruag Space i Göteborg har utvecklat och tillverkat det antennsystem som sänder insamlade data från James Webb till jorden. Systemet består av två antenner. Den ena är tillverkad i kolfiberkomposit. Materialet ger låg vikt och hög precision vid extrema temperaturer, eftersom kolfiber håller sin form oavsett temperatur. Den andra antennen, som är en back up-enhet, är tillverkad i aluminium. Den mindre antennen sänder på en annan frekvens än den primära kolfiberantennen. Den kan heller inte skicka data med samma höga hastighet.

Vid uppsändningen är hela teleskopet hopfällt. Den svenska antennen är den andra delen som fälls ut, redan två timmar efter avfärd. Allra först fälls solpanelerna ut för att direkt kunna förse Webb med elektricitet.

Antennen levererades redan 2016 till Northrop Grumman i Kalifornien, som är det företag som fick uppdraget att montera James Webb-teleskopet innan avfärd. 

Läs en intervju med chefsingenjör för antennteknik Joakim Johansson på Ruag Space