Debatt: Friskolorna driver utvecklingen av de gymnasiala yrkesutbildningarna

Denna debattartikel är även publicerad i Dagens samhälle

Friskolor har under lång tid tagit ett stort ansvar för yrkesutbildningarna på gymnasiet, samtidigt som flera kommuner valt att lägga ner sina. Trots detta väljer Socialdemokraterna i regeringsställning att gång på gång rikta udden mot just friskolor, genom förslag som skulle försämra förutsättningarna för friskolor att verka, och därmed också möjligheterna att bidra till den fortsatta utvecklingen av landets yrkesutbildningar.  

Inom AcadeMedia har vi fler än 100 gymnasieskolor som erbjuder yrkesprogram, varav flera har renodlade yrkesprofiler. 36 procent av våra avgångselever våren 2021 läste ett yrkesprogram och i riket gick var tredje yrkeselev på en friskola. 

De senaste åren har AcadeMedia satsat tiotals miljoner på att rusta upp undervisningslokaler och verkstäder på många av våra yrkesutbildningar. Att modernisera yrkesutbildningarna är ett prioriterat område för oss och fler satsningar är att vänta.  

Alla prognoser pekar nämligen i samma riktning och alla drar samma slutsats: Sverige behöver många fler yrkesutbildade och vi måste utbilda nu, vi kan inte vänta in fler larmrapporter. 

Socialdemokraterna har en tydligt uttalad vilja att utveckla yrkesutbildningarna på gymnasiet och som Sveriges ledande yrkesutbildare krokar vi gärna arm med politiken för att på riktigt komma vidare i frågan.  

Våra förslag: 

• Gör yrkesprogrammen högskoleförberedande 
  Att ta bort den grundläggande högskolebehörigheten från yrkesutbildningarna har sannolikt haft en negativ effekt på antalet sökande. Gör därför återigen yrkesutbildningarna högskoleförberedande, och inrätta samtidigt ett rent yrkesspår för elever som direkt vill ut i arbetslivet efter examen. 
    
• Satsa på lärlingsutbildning 
  Idag går inte ens 15 000 elever en lärlingsutbildning på gymnasiet - drygt fyra procent av alla gymnasieelever. Det finns med andra ord en stor outnyttjad potential i lärlingsupplägget. 
     
  Vi behöver ett tydligare ramverk för villkor och ersättningar till de företag som tar emot lärlingar. Företagen behöver bra och långsiktiga förutsättningar som gör det attraktivt att ta emot elever på arbetsplatsen. 
   
  Sätt därutöver ett ambitiöst mål att minst 40 000 elever ska gå ett lärlingsprogram på gymnasiet. 
  
  
• Inför ett renodlat nationellt IT-program 
  Man kan förvisso läsa IT-inriktningar inom exempelvis el- och energiprogrammet redan idag, men det är hög tid att göra IT till ett eget nationellt yrkesprogram för att attrahera fler till att utbilda sig inom områden som är avgörande för svensk konkurrenskraft. 
  
  
• Börja prata om yrkesutbildningar som framtidsutbildningar 
  Allt för ofta framställs yrkesutbildningar, säkert omedvetet, som ett lite sämre gymnasieval. Detta trots att de framtida jobbutsikterna ofta är väldigt goda. Här måste det ske en rejäl attitydförändring i hela samhället om vi ska få fler ungdomar att se yrkesutbildningar som ett naturligt förstahandsval. Det här är allas ansvar. 

Dessa insatser kommer inte på egen hand att revolutionera yrkesutbildningarna, men låt oss börja här. Att vi behöver göra mer än idag är nog alla överens om och det här är en fråga där skola, politiker och näringsliv måste agera samstämmigt och kraftfullt.  

Susanne Christenson 
Utbildningsdirektör AcadeMedias praktiska gymnasieområde 

Roger Karlsson 
Utbildningsdirektör NTI Gymnasiet 

Malin Bergland 
Utbildningsdirektör Drottning Blankas Gymnasieskola