Pandemieffekten: Ökad löneklyfta mellan arbetare och tjänstemän

Detta var särskilt tydligt inom offentlig sektor, där tjänstemännens löneutveckling var betydligt bättre än arbetares.

– Om man ska hårddra är det ett förlorat år för arbetarna. Det är ruttet att de som tagit de tuffaste smällarna under pandemin är de som får sämst löneutveckling, säger Torbjörn Johansson, avtalssekreterare för LO.

Bland LO:s medlemmar har endast sju procent kunnat jobba hemma, och många har varit utsatta för allvarliga smittorisker och arbetsmiljöproblem på grund av pandemin.

– Sveriges arbetare har burit landet på sina axlar och fortsätter att göra det varje dag. Det måste märkas på lönesaldot, säger Torbjörn Johansson.

Rapporten visar att de prolongerade avtalen 2020 gav en effekt som dämpade arbetares löneutveckling. En effekt som kan jämnas ut över tid, men det är inte givet.

De tre senaste åren, år 2018–2020, har medellönen för samtliga anställda ökat med 6,0 procent. För arbetare ökade medellönen med 4,9 procent och för tjänstemän med 6,6 procent. I kronor motsvarar det 1 310 kronor för arbetare och 2 620 kronor för tjänstemän. Lönegapet mellan arbetare och tjänstemän har därmed ökat med cirka 1 300 kronor, eller cirka 2,4 procentenheter år 2018–2020. För hela 2000-talet har lönegapet ökat med 8 200 kronor, eller 13 procentenheter.

– Det är en utveckling som är helt åt skogen och något som måste rättas till. Större löneklyftor leder till ett mer ojämlikt samhälle. De värden som skapas måste fördelas rättvist, säger Torbjörn Johansson.