Akademiska sjukhuset

Immunterapi vinner terräng i behandling av spridd svårbehandlad bröstcancer

Dela
Omkring var tionde kvinna som drabbas av bröstcancer har en så kallad trippelnegativ variant, som främst drabbar kvinnor under 50 år. Den är mer svårbehandlad och innebär större risk för återfall än andra cancerformer. I november i fjol godkändes immunbehandling av spridd sjukdom och inom kort väntas beslut om förebyggande behandling i samband med operation, med potentiell bot som mål. Detta uppmärksammas i samband med världscancerdagen 4 februari.
Patienter med immunkänslig, spridd bröstcancer kan numera erbjudas en ny immunterapi, pembrolizumab, som, i kombination med cytostatika kan förlänga överlevnaden. Antikropparna blockerar tumörens förmåga att ”gömma sig” från kroppens eget immunsystem. Bild: Mostphotos
Patienter med immunkänslig, spridd bröstcancer kan numera erbjudas en ny immunterapi, pembrolizumab, som, i kombination med cytostatika kan förlänga överlevnaden. Antikropparna blockerar tumörens förmåga att ”gömma sig” från kroppens eget immunsystem. Bild: Mostphotos

- Det är oerhört positivt att vi nu har ett bra behandlingsalternativ mot spridd trippelnegativ bröstcancer. Det är den mest svårbehandlade varianten av bröstcancer som oftast drabbar yngre kvinnor och med mycket sämre prognos än de andra varianterna. Immunterapin kan innebära förlängt liv och bot för patienterna, säger Henrik Lindman, tf verksamhetschef för blod- och tumörsjukdomar vid Akademiska sjukhuset.

Trippelnegativ bröstcancerär ett samlingsnamn för bröstcancerformer som kännetecknas av att tumörcellerna saknar tre typer av receptorer, för östrogen, progesteron och HER2. Det rör sig om ungefär tio procent av alla nya bröstcancerfall, en variant som inte är mottaglig för de behandlingar som brukar användas vid spridd bröstcancer. Det är s.a.s. svårare att rikta läkemedelsbehandling mot cancercellerna på samma sätt som vid exempelvis hormonkänsliga bröstcancerdiagnoser.

Grundtanken med immunterapi är att trimma immunförsvaret så att det blir bättre på att bekämpa tumörceller. Den aktuella immunterapin pembrolizumab är en antikropp som ges som dropp var tredje vecka med eller utan cytostatika. Antikropparna blockerar tumörens förmåga att ”gömma sig” från kroppens eget immunsystem.

I november i fjol godkände NT-rådet (regionernas gemensamma organ för införande av nya terapier) en ny immunterapi mot spridd bröstcancer vilket, enligt Henrik Lindman, innebär att de patienter som har immunkänslig spridd bröstcancer kan erbjudas kombinationen cytostatika och pembrolizumab.

Bakom beslutet ligger en studie som visat att överlevnaden ökar när man lägger till immunbehandling till standardbehandling med cystostatika. Studien visade att överlevnaden förlängdes med 27 procent, en ökning från i genomsnitt 16 till 23 månader. Den behandlingen kräver, enligt Lindman, att man gör en analys av tumören först för att se att den kan fungera.

- Akademiska sjukhuset har även deltagit studien Keynote-522, där immunbehandlingen getts tillsammans med cytostatika innan operation av bröstcancer och sedan fortsatt utan cytostatika till en total behandlingstid på cirka ett år. Resultaten var mycket positiva och kommer att leda till att vi kommer att kunna bota fler patienter som har trippelnegativ bröstcancer. Återfallen minskade med 37 procent, från cirka 24 till 16 procent inom tre år, berättar Henrik Lindman och fortsätter:

- Syftet var förebyggande behandling i samband med operation för att slå ut mikroskopiska metastaser och slutgiltigt bota patienter. Här väntas ett godkännande under 2022.


För mer information/intervju, kontakta:
Henrik Lindman, tf verksamhetschef för blod- och tumörsjukdomar vid Akademiska sjukhuset, tel: 070-688 48 78, e-post: henrik.lindman@akademiska.se

FAKTA: Immunterapi och cancer

  • Utvecklingen av nya cancerbehandlingar har gjort stora framsteg de senaste åren tack vare kunskap om immunsystemet.
  • 2013 utsågs immunterapi mot cancer till årets genombrott av tidskriften Science och 2018 belönades två forskare, James P. Allison och Tasuku Honjo, med Nobelpriset för sina insatser inom immunterapi. 
  • Immunförsvaret består bland annat av olika vita blodkroppar, celler som är specialiserade på att känna igen och oskadliggöra sjukdomsframkallande ämnen som virus och bakterier.
  • Ett sätt att få fart på immunförsvaret mot cancer är att använda antikroppar, ett slags proteiner som ingår i immunförsvaret, men som också kan tillverkas utanför kroppen och ges som läkemedel.




Nyckelord

Bilder

Patienter med immunkänslig, spridd bröstcancer kan numera erbjudas en ny immunterapi, pembrolizumab, som, i kombination med cytostatika kan förlänga överlevnaden. Antikropparna blockerar tumörens förmåga att ”gömma sig” från kroppens eget immunsystem. Bild: Mostphotos
Patienter med immunkänslig, spridd bröstcancer kan numera erbjudas en ny immunterapi, pembrolizumab, som, i kombination med cytostatika kan förlänga överlevnaden. Antikropparna blockerar tumörens förmåga att ”gömma sig” från kroppens eget immunsystem. Bild: Mostphotos
Ladda ned bild
Henrik Lindman, tf verksamhetschef blod- och tumörsjukdomar (BOT), Akademiska sjukhuset
Henrik Lindman, tf verksamhetschef blod- och tumörsjukdomar (BOT), Akademiska sjukhuset
Ladda ned bild

Om

Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset

751 85 Uppsala

018-611 00 00https://www.akademiska.se/

Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.

Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Hälsoriskbedömning klar: Falubors exponering för metaller har undersökts10.12.2025 16:00:00 CET | Pressmeddelande

Faluns tusenåriga historia av gruvdrift har satt omfattande spår i landskapet. Metaller som spridits från gruvdriften finns i dag i marken och kan påverka både miljö och hälsa. Under 2023 startade därför en omfattande undersökning av den förorenade marken i Falun. De preliminära resultaten visar bland annat att en liten mängd nedsvald jord i de mest förorenade områdena kan innebära risk för akut förgiftning.

Intensiv magnetstimulering ska utvärderas mot ungdomsdepression26.11.2025 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Magnetstimulering av hjärnan används sedan några år inom rutinsjukvården som behandling för vuxna patienter med svårbehandlad depression, men har inte visat sig verksam på unga. En mer intensiv variant, som visat lovande resultat hos vuxna, har ännu inte testats på ungdomar. Nu ska forskare vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet utvärdera om den även är effektiv mot tonårsdepression.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye